Åtstramning i Europa och stimulanspolitik i USA
- En hel del av vår optimism beror på att vi tror att det kommer att gå bättre i Europa som är så viktigt för vår export, säger LO-ekonom Lars Ernsäter.
Utvecklingen under den mycket ovanliga perioden 2007-2014, i en jämförelse mellan USA och Europa, visar att efter finanskrisen är utvecklingen i Europa och USA ganska lika men skiljer sig sedan runt 2011. Det finns två viktiga orsaker till detta.
- För det första den åtstramningspolitik som lanserades i Euroområdet i samband med att vissa länder fick klara ekonomiska problem. Det var en åtstramningspolitik som fick gälla för hela Euroområdet där man också drog tillbaka löneökningarna. En annan viktig skillnad är penningpolitiken där USA fört en konsekvent stimulerande politik ända sedan hösten 2008. Man har legat med 0-ränta och satte tidigt in kvantitativa lättnader. I Euroområdet är det först nu i mars 2015 som kvantitativa lättnader införts.
Nu stimuleras europapolitiken
Penningpolitiken i Europa normaliseras nu och blir självbärande. Det blir bättre i Europa när politiken blir mindre åtstramande. Det går från åtstramning till stimulans med uppbackning av Europeiska Centralbanken. På plussidan finns det låga oljepriset som ger + 0,5 procent på tillväxten. På plussidan är också de steg som tagits mot en bankunion.
- Det finns en chans att ekonomin går upp i Europa. Investeringarna väntas öka i Sverige och BNP väntas öka med 3 procent i år och 3,5 procent nästa år. Arbetslösheten kommer att gå ner men mycket långsamt, till 7,5 procent nästa år.
På risksidan finns problematiken i Ukraina och Greklands relation till EU och risken finns att oljepriset höjs igen. Sammantaget tror Lars Ernsäter på en ljusare utveckling i Europa.
- Detta är jätteviktigt för svensk ekonomi, inte minst för export- och industriproduktionen. Vi har en situation i Europa där räntorna är låga och kronan kraftigt försvagad. Det kan ge goda cirklar, säger Lars Ernsäter.
Hushållen blir mer optimistiska
LO-ekonomerna tror också att hushållens sparande kommer att minska och leda till högre konsumtion. Förmögenhetsutvecklingen, villapriser och börs går bra. Till det kommer att efterfrågan ökar och gör att hushållen blir mer optimistiska och minskar sitt sparande, menar Lars Ernsäter.
Möjligheten att nå inflationsmålet har på plussidan att efterfrågan blir högre och den tydligt försvagade kronan som gör att importpriserna ökar. Inflationsförväntningarna är låga för de närmaste fem åren och en risk är att löneökningarna blir låga.
- Vi tror att det viktigaste Riksbanken kan göra nu är att försvara den svaga kronan och hålla kronkursen mot euron oförändrad. Vi tror på en uppgång av inflationen men att den parkerar en bit under inflationsmålet. Uppgången är bräcklig och vi behöver en mer expansiv finanspolitik, mer än regeringen la fram i vårbudgeten, säger Lars Ernsäter.
Det övergripande budskapet
LOs chefsekonom Ola Pettersson menar att det övergripande budskapet är att finans- och penningpolitik måste koordineras bättre.
- Om vi ser bakåt de senaste åren kan vi konstatera att stabiliseringspolitiken varit otillräcklig. Det har lett till för låg tillväxt och för hög arbetslöshet. Skälet till det kan ha varit att beslutsfattarna inte förstod att ställa om till de speciella omständigheter som började råda hösten 2008. Från regeringens sida har man utgått från att penningpolitiken ska ta ansvar för att stabilisera konjunkturen och det har inte fungerat, säger Ola Pettersson.
Regeringen har dessutom haft en politik för skattesänkningar och försämrad trygghet.
- Särskilt skadligt tror vi att neddragningen av arbetslöshetsförsäkringen varit. Vi konstaterar att en annan inriktning på finanspolitiken hade bidragit till högre tillväxt och lägre arbetslöshet. Man har fört över resurser från grupper som konsumerar sin inkomst till grupper som konsumerar mindre och sparar mer och det har haft en negativ effekt på den ekonomiska utvecklingen.
Vänta med åtstramningar
Framåt för detta år och nästa vill Ola Pettersson att finanspolitiken tar stabiliseringsansvaret.
- Vi behöver en längre period med stark konjunktur för att återställa skadorna från den långa lågkonjunkturen. Vi tror att många av dem som regeringen sorterat in under begreppet utsatta grupper antagligen är anställningsbara i ett bättre konjunkturläge. En offensiv stabiliseringspolitik kommer att pressa ner den naturliga arbetslösheten väsentligt.
- Vårt budskap till politiken är, chansa inte med arbetslösheten. Vänta med åtstramning och lägg större resurser på exempelvis järnvägsunderhåll, ökat vägunderhåll och ökad vägsäkerhet och kommunala infrastrukturer, åtgärder som snabbt kan sättas igång. Det skulle både stimulera konjunkturen i dag och stärka svensk ekonomi långsiktigt, anser Ola Pettersson.
Läs rapporten Ekonomiska utsikter våren 2015.
Se hela presskonferensen om Ekonomiska utsikter våren 2015 i LO Play.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.