Historik i urval
Under 1800-talets slut var det ibland snötäckt och frostigt på första maj, vilket inte avskräckte demonstranterna från att gå man ur huse. Exempelvis år 1899 när första maj var vintrigt och Ladugårdsgärdet var täckt av snö. Trots detta var det stor uppslutning och folk var högtidligt finklädda. "Män i paletåer, svarta hattar eller vegamössor, ibland försedda med promenadkäppar eller paraplyer, kvinnor i långa kjolar, pojkar i sjömanskostymer."
Allmän rösträtt
Effekterna av de första arbetardemonstrationerna på första maj visade sig genom att den klassmedvetna arbetarrörelsen i Sverige tog fart. Även om åttatimmarsdagen var det stora målet när massdemonstrationerna tog fart 1890, så tillkom i Sverige snart kravet på allmän rösträtt. Det så kallade 800-kronorsstrecket delade folket i olika grupper. Den som låg över den gränsen hade rösträtt, och en större grupp som låg under gränsen hade inte rösträtt.
Landsorganisationen för kvinnornas politiska rösträtt. L.K.P.R. avslutningsmöte efter vunnen rösträtt 1921.
På den tiden hade Sverige första och andra klassens medborgare och inkomsten avgjorde var gränsens skulle dras. Strecket drogs alltså vid 800 kronor i årsinkomst och ännu vid sekelskiftet hade 348 000 arbetare en årsinkomst under 500 kronor medan ytterligare 231 000 hade 500-800 kronor per år och därmed saknade rösträtt.
Totalt låg 579 000 personer under strecket och 269 500 låg över. En verkstadsarbetare tjänade 1 230 kronor om året, en järnbruksarbetare 1 020 kronor och en pappersmassearbetare 960 kronor. Lagar skyddade strejkbrytare och militär kommenderades ut för att slå ner strejker.
Arbetarrörelsen hade en lång väg att vandra innan de krav som formulerats i Paris 1889 skulle bli verklighet. Åttatimmarsdagen infördes först den 4 augusti 1919 och rösträtten tryggades 1920. Efter att LO bildats1898 arbetade de första fackförbunden i stark motvind.
Massuppslutningar på första maj
De största omfattningarna av förstamajdemonstrationerna i Sverige var före första världskrigets utbrott 1914 med 70 000 deltagare i Stockholm, 1917 i samband med hungersnöden och rösträttskampen med 100 000 deltagare på Gärdet i Stockholm, socialdemokratins makttillträde 1933 med 70 000 på Gärdet och efter andra världskrigets utbrott 1940 med 80 000 i tåget och 150 000 på Gärdet.
Massuppslutningen 1940 berodde också på att första maj blivit nationell helgdag från 1939, men också att demonstrationen även blev en manifestation för nationell samling. Det var också då man bar svenska flaggan i tågen för första gången.
Text: Suzanne Vikström
Källor: Sven Bodin – Första maj 1890-1980, NE – Lars Olsson.
Bilder: ARAB