Fler i kommunerna borde få heltid

Viktigast minska antalet timvikarier

Laura Sumanen är 29 år och arbetar inom barnomsorgen och har erfarenhet från den fackliga styrelsen i Kommunal-sektionen i Karlskoga och som ordförande för LO–facken i Karlskoga–Degerfors.

- Det allra viktigaste är att minska antalet timvikarier, säger Laura Sumanen.

Otryggt och stressigt

I tio år har Laura Sumanen arbetat för Karlskoga kommun. De första sju åren var hon timvikarie. Genom ett sms i mobilen fick hon besked om var och när hon skulle jobba.

- Det är ett jättestort problem att många går på bemanningslistor. Man vet inte var, när och hur många timmar man får jobba nästa gång.

Nästan alla som jobbar med städning åt kommunen är kvinnor. Många är födda i andra länder.

- En del av dem är så tacksamma över att de har ett jobb att de inte ställer några krav, fast jobbet är otryggt och stressigt, säger Laura Sumanen.

Konsekvenserna av de dåliga villkoren visar sig ofta i slutet av ett långt arbetsliv.

- Då är axlarna utslitna och ryggen värker, men hittills har vi inte en enda gång lyckats få en sådan förslitning klassad som arbetsskada.

Förändringarna går trögt

Kommunal i Karlskoga vill drastiskt minska andelen timvikarier, men det går trögt med förändringarna. För Laura Sumanen hänger kravet samman med att skapa mer varierande uppgifter och mindre monotoni. Själv har hon städat daghem, tagit emot färdiglagad mat som hon delat ut på förskolorna och slutligen samlat ihop disken och matresterna.

– Men jag skulle önska att vi kunde få fler uppgifter. Vi skulle kunna sköta vissa sysslor som vaktmästarna tar hand om i dag. Och även om vi inte är utbildade pedagoger skulle vi kunna få vakta på daghemsgårdarna. Nya typer av arbetsuppgifter skulle göra jobbet mer drägligt.

- Nu består det bara av fysiskt slit. Då skulle det också bli lättare att skapa sammanhållna arbetsdagar.

Otryggheten försvårar medlemsvärvning

Enligt Laura Sumanen får en timanställd bara lön för den tid som arbetsgivaren anser att uppgifterna ska ta. Den som inte är tillräckligt snabb får jobba övertid utan betalning.

- De otrygga jobben försvagar också facket. Vår sektion har 1 700 medlemmar men vi har svårast att få med timvikarierna. De är underrepresenterade. Bland de kommunala städarna i Karlskoga är det nästan ingen som arbetar heltid. Och en timvikarie får aldrig ihop till en heltid. Det betyder att lönen blir väldigt låg.

En outbildad person som jobbar heltid tjänar omkring 18 000 kronor i månaden och en utbildad omkring 19 000 i månaden. Men för den som bara jobbar några timmar varje dag blir lönen betydligt lägre.

- Därför slåss vi för att alla ska ha rätt till heltid. Men för kommunens förvaltning är det helt andra saker som står i förgrunden, att spara pengar och räkna minuter.

Sänka lönen för unga?

Laura Sumanen skakar på huvudet åt förslaget att ytterligare sänka lönen för ungdomar.

- Jag tvivlar på några större effekter över huvud taget. Möjligen skulle det bli en viss social dumpning. De äldre skulle diskrimineras.

- Vore det önskvärt? frågar hon retoriskt.

För tre år sedan deltog Laura Sumanen i en facklig grundutbildning. För hennes del blev det starten på något nytt.

– Det var det bästa jag gjort. Jag hittade ett forum där jag ville vara aktiv.

– Plötsligt förstod jag var facket var för något och hur viktigt det är med kollektivavtal, utan avtal skulle arbetsgivaren kunna spela ut anställda mot varandra.

Text och foto: Mats Wingborg

Läs LO-aktuellt: Tema Kongressrapport 2016 - Sverige kan bättre.

Tidningen kan beställas från LO-distribution.