Fråga facket Fråga facket

Tre myter om den svenska jämställdheten

Anställningsvillkor Med nya siffror från Sveriges Jämställdhetsbarometer sticker vi hål på tre vanliga myter som florerar i jämställdhetsdebatten.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Bussförare
Foto: Lars Forsstedt

1. "Tiderna har förändrats. I dag påverkar inte ditt kön din lön"

Falskt! Löneskillnaderna mellan kvinnor och män består – och det är kvinnor i LO-yrken som har de tuffaste ekonomiska villkoren i Sverige. Kvinnors och mäns arbeten värderas olika. Yrken och arbetsuppgifter där kvinnor är i majoritet värderas lägre än likvärdiga yrken där männen är flest. Allra tydligast blir klyftan när vi tittar på faktisk månadslön, eftersom kvinnor i arbetaryrken inte bara har de lägsta lönerna utan också arbetar mer deltid.

Den genomsnittliga faktiska månadslönen för en kvinna i ett LO-yrke är 18 480 kronor, jämfört med en man som tjänar 25 024 kronor. För en man i ett tjänstemannayrke är den faktiska månadslönen 40 704 kronor.

LO vill att parterna tar ansvar att uppvärdera kvinnors arbete. Kollektivavtalens lägstalöner bör öka procentuellt mer än den genomsnittliga månadslönen. 

2. "Kvinnors deltidsarbete är deras eget val!"

Inte sant! Hälften av kvinnor i arbetaryrken arbetar deltid. Den vanligaste orsaken till att så många kvinnor i LO-yrken arbetar deltid är att det inte finns tjänster på heltid. I kvinnodominerade branscher som vård, omsorg och service organiseras ofta arbetet under otrygga former, med deltider och delade turer.

En annan orsak till kvinnors deltidsarbete handlar om dålig arbetsmiljö. 70 procent uppger att de har värk. Många tycker att jobbet är alltför fysiskt och psykiskt krävande för att man ska orka arbeta heltid. Vi vet också att de arbetarkvinnor som jobbar deltid oftare har sin arbetstid utanför kontorstid, när det är svårare att få barnomsorg.

LO vill att fasta anställningar på heltid ska vara norm – även i kvinnodominerade yrken! Dessutom måste arbetsmiljön förbättras så att fler kvinnor orkar jobba mer. LO driver också att alla kommuner ska erbjuda barnomsorg på obekväma arbetstider.

3. "Föräldraledigheten är familjens ensak och har inget med jämställdhet att göra"

Stämmer inte! Bara en av tio föräldrar med LO-yrken delar lika på föräldraledigheten. Det får konsekvenser – när mammorna fortsätter vara borta längst försämras deras position på arbetsmarknaden.

Vi vet att kvinnorna i LO-yrken har det mest styrda arbetet, de mest oregelbundna arbetstiderna och minst inflytande över hur, när och var de arbetar. Samma kvinnor tar i högst utsträckning ut föräldradagar och förväntas hämta och lämna på förskola, planera för och utföra vardagens hushållsarbete. Det om något har med jämställdhet att göra.

LO vill att pappor och mammor i högre grad delar lika på omsorgen om barnen – och för det krävs lagstiftning om individualiserad föräldraförsäkring. Vi tycker att hälften av dagarna med föräldrapenning borde knytas till vardera förälder.

Om Sveriges Jämställdhetsbarometer: Tid, makt och pengar

Varje år undersöker LO hur kön och klass påverkar människors arbetsvillkor. Frågan vi ställer oss är: Har alla människor samma makt att forma samhället och sitt eget liv? Svaret redovisar vi i Sveriges Jämställdhetsbarometer. 

Läs och ladda ner Sveriges Jämställdhetsbarometer i LO Fakta

Clara Bergström
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.