Mitt i prick om arbetslösheten
LO-ekonomerna var ensamma om att ett år i förväg lyckas träffa mitt i prick med sin bedömning av arbetslösheten. Det visar en genomgång av vad ledande prognosmakare spådde kring förra årsskiftet, skriver Dagens industri. Regeringen och storbankerna hamnade alla mer snett i sin bedömning av arbetslösheten.
LO-ekonomerna har sedan 1947 publicerat en serie konjunkturrapporter. Rapporterna Ekonomiska utsikter kommer ut två gånger per år, vår och höst. I rapporterna analyserar och diskuterar LO-ekonomerna den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden.
LO-ekonomen Lars Ernsäter har jobbat med prognoserna i 13 år.
- Det är roligt att DI uppmärksammade att vi var det prognosgäng som prickade 2014. Vi hade prickat in BNP-tillväxten perfekt på 2,1, som det blev. Vi hade också prickat in arbetslösheten, säger Lars Ernsäter.
Bäst på alla diagram
Det DI har tittat på är Ekonomiska utsikter. Det här var prognosen hösten 2013 för BNP-tillväxten för 2014. Konjunkturinstitutet och Riksbanken gör noggranna utvärderingar av olika prognoser som görs på olika ställen i samhället.
De utvärderingar av prognoser som KI och Riksbanken tar fram görs över längre tid. De senaste utvärderingarna är mellan 2007-2014. Tidigare utvärderingar har gjorts mellan 2001-2013.
- Det hade varit roligare om det varit förra året eller året innan det, för då var det mycket tydligare, framförallt i Riksbankens utvärdering där de hade diagram där de rankade prognosmakarna. Men man kan inte bara plocka ut russinen ur kakan, men då var vi bäst på alla diagram.
- Om utvärderingar ska göras på riktigt måste man jämföra många prognoser över längre tidsperioder. Tittar man bara på en enda kan man ju ha tur, menar Lars Ernsäter. Det man kan säga om det här är att i de bedömningar som kommer varje år hamnar vi också bra till. Det vi brukar vara bäst på är prognoser för inflationen.
Lagom stort gäng med stor erfarenhet
Att LO-ekonomerna är så träffsäkra förklarar Lars Ernsäter med att LO-ekonomerna är ett lagom stort och bra gäng som gör prognoserna. Själv har han hållit på med prognoserna länge och skaffat stor erfarenhet och lite känsla för det här.
- Sedan är det viktigt att framhålla att det som är riktigt bra i vår prognos är att de hänger hop på längden och bredden och kors och tvärs. Man kan beräkna BNP på flera olika sätt. Dels som summan av all användning som export, konsumtion och så vidare. Man kan också beräkna BNP från produktionssidan som summan av alla förädlingsvärden i olika sektorer och för det tredje kan man beräkna BNP från inkomstsidan som summan av inkomster.
- En prognos måste hänga ihop. Man måste se det som används, precis lika mycket som det som produceras, att det som används stämmer överens med var det producerats. Om vi har mycket stark export då ska vi också ha en stark industriproduktion. På så sätt måste allt hänga ihop. Det kallas att prognosen är konsistent, förklarar Lars Ernsäter.
Syftet att påverka den ekonomiska politiken
- Vi är påpassade på så sätt att vi kan ju inte skruva till prognoserna för att de ska passa några politiska syften. Det märks om vi skulle fuska. Vi kan inte säga i vår prognos, om vi skulle ha en borgerlig regering, att nu går det jättedåligt.
LO-ekonomerna har en självständig ställning gentemot ledning och styrelse.
- De prognoser vi gör ska vara underlag för LOs ekonomiska politik. Det är det viktigaste. Ekonomiska utsikter bidrar till att bredda och nyansera samhällsdebatten och vill ge alternativa analyser och argument. Vi vill inte bara förklara och förstå det ekonomiska läget. Vi vill påverka det också, säger Lars Ernsäter.
Läs Ekonomiska utsikter för våren 2015.
Christina Jonsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.