LO fakta - alla fakta

Lönespridning arbetare och tjänstemän år 1970-2005

Summary and conclusions of the previous 6 reports

Trade unions in big cities

FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling 2006 och öppnades för undertecknande 2007 då 82 länder, däribland Sverige, undertecknade konventionen. Till konventionen hör även ett fakultativt (frivilligt) protokoll som också det är undertecknat av Sverige.

Höga klimatpolitiska ambitioner kommer att kräva omfattande samhälleliga insatser. Betänkandet behandlar utförligt klimatpolitikens mål och anvisar en relativt omfattande handlingsplan. LO saknar dock en sammanhållen syn och strategi kring samhällets roll för att klara de åtaganden som ligger framför Sverige som nation inom ramen för det globala klimatarbetet. Även om det ännu saknas underlag för att fastställa politiken på längre sikt är det hög tid att analysera dess förutsättningar.

Miljömålsrådets översyn av Sveriges sexton nationella miljökvalitetsmål har resulterat i ett flertal ändringsförslag av såväl mål och delmål som de tre strategier som utvecklats för genomförandet. LO har tidigare anslutit sig till den huvudsakliga inriktningen av miljökvalitetsmålen och begränsar sig i detta yttrande till aspekter som har någon närmare anknytning till produk­tionsfrågor, sysselsättning och arbetsliv.

LOs allmänna uppfattning är att det är av största vikt att ramverket och de förslag som läggs verkligen säkerställer kvalitet, ger arbetsmarknadens parter ökat inflytande, förenklar regelverken, ökar tydligheten för både del­tagare och avnämare vilket sammantaget stärker deltagarnas yrkes­kunskaper och kompetenser samt företagens konkurrenskraft. Allt som föreslås i betänkandet bedömer dock LO inte fullt ut stödja de ambitionerna. För att uppnå detta behövs både omprövningar, förtydliganden och utveck­lings­arbete vid införandet av en ny myndighet som ska administrera ramverket Yrkeshögskola.

LO kommer under 2008–2010 att driva frågan om ensamarbete. Målet är att skapa förutsättningar för att i möjligaste mån undvika ensamarbete, att få bort farligt ensamarbete och att förebygga negativa effekter av tillåtet ensamarbete.

Utredningens huvudförslag handlar om att ersätta nuvarande organisation bestående av fyra självständiga forskningsfinansiärer med en ny stor sammanhållen myndighet för forskning och innovation. Utredningen har i sin utvärdering kommit fram till att den organisation för statligt finansierad forskning som inrättades 2001 med Vetenskapsrådet, Vinnova, Fas och Formas inte uppnått de syften som avsetts. Framförallt anser utredningen att sambanden mellan grundforskning och mer tillämpbar forskning är för outvecklade samtidigt som kontaktytorna mellan de olika organen varit för begränsade. Utredningen efterlyser insatser för att hålla ihop ”värdekedjan” från grundforskning till kommersialisering.

LOs styrelse gav en förbundsgemensam arbetsgrupp uppdraget att forma en struktur för samverkan på olika nivåer i arbetet med information och stöd kring den ökade migrationen, samt att överväga på vilket sätt stödet till migrerande arbetskraft kan genomföras organisatoriskt genom samarbete med fackliga organisationer i andra länder, medlemskap i förbund eller annat sätt. Detta är arbetsgruppens avrapportering av uppdraget.

LO har fått möjligheten att lämna synpunkter på Valideringsdelegationens slutrapport och vill framföra följande. Rapporten i sig är svårtillgänglig och det är svårt att få en sammanhängande bild av delegationens arbete. Relationen mellan de förslag som delegationen lägger och vilka utgångspunkter som de kan härledas till i rapporten är vag och oklar. På grund av svårigheterna att få en sammanhängande överblick av hur den nationella strukturen är tänkt att utformas, lämnar LO sitt svar utifrån några för organisationen viktiga principiella ståndpunkter.

LO stöder de av utredningen lagda förslagen beträffande förändringen i Regeringsformen, förstärkning av lagen om fotografering och en utökad roll för Datainspektionen. LO saknar genusperspektivet i analysen och menar att utredningen behöver kompletteras med detta. LO saknar också en analys av skyddet för tredje man och hanteringen av överskottsinformation i samband med rättsliga tvångsmedel. LO ser ett behov att se över Personuppgiftslagen.

LO har tagit del av den ansökan om koncession för det s k Skanledprojektet som inkommit till Energimarknadsinspektionen från Swedegas AB, Göte­borg samt Gassco AS, Haugesund, Norge. LO har i denna fråga haft kontakt med företrädare för näringsliv och kommuner i Västra Götalandsregionen samt med LO i Norge. Projektet Skanled är ett industrisamarbete som syftar till att förse industrin i Väst­sverige med naturgas i ledning från Kårstö i västra Norge via Grenlands­området på norska östkusten till den svenska väst- och sydkusten med förgrening till Danmark. Med ledningen blir det möjligt för berörda industrier att ersätta olja med naturgas som insatsvara i produktionen och därmed kraftigt reducera utsläppen av framförallt koldioxid men även minska andra miljöstörande emissioner. Projektet finansieras helt av berörda företag.

LO har i ett tidigare remissvar lämnat synpunkter på Skolverkets utredning om prövning och bidrag för fristående skolor, U2006/4670/G. Inledningsvis kan LO bara beklaga att svenskt utbildningsväsende allt mindre styrs av politiska beslut, det har i många avseenden utvecklats till en marknad bland andra. Inte minst i betänkandet poängteras behovet av konkurrensneutralitet med hänvisning till en något åldersstigen studie från Konkurrensrådet. Detta perspektiv utgår mer från olika verksamhetsformers och dess huvudmäns förutsättningar och behov än ansatsen att utgå från elevperspektivet och rätten till en likvärdig utbildning. LO har som ut­gångspunkt att alla elever har rätt till likvärdiga förutsättningar oavsett vilken skolform man deltar i.

I det programförslag som utarbetats av Vägverket och Banverket samt ett antal andra organisationer anges att arbetet bygger på en bred dialogprocess. Enligt vad LO erfar har de fackliga organisationerna inte deltagit i denna process, åtminstone vad den nationella nivån beträffar. LO förutsätter att berörda förbund kommer att omfattas av arbetet när förslagen ska vidare­utvecklas och omsättas i praktisk verksamhet.

Ekonomiska utsikter våren 2008

Kunskap, engagemang och ett ständigt pågående fackligt arbete i vardagen behövs för att kunna skapa ett arbetsliv fritt från diskriminering. Det handlar om rätten till arbete, det handlar om jämlika och jämställda löner, anställnings- och arbetsvillkor. Det handlar om att lagar och avtal ska gälla lika för alla och att inte arbetare ska ställas mot arbetare. Diskriminering i arbetslivet är inte enbart en orättvisa som drabbar den enskilda människan som far illa. Diskriminering leder till ojämlikhet och till att vissa grupper får fördelar och vinster, medan andra grupper missgynnas och förlorar. Kampen mot diskriminering är en kärnfacklig fråga.

Internationella löner för industriarbetare Löner och löneutveckling år 2000–2006 för industriarbetare i 34 länder

I promemorian föreslås en regel som begränsar fastighetsskatteuttaget för pensionärer (egentligen personer som fyllt 65 år) med knappa resurser samt för personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. Regeln innebär att fastighetsavgiften begränsas till fyra procent av den avgiftsskyldiges inkomst och detta ska ske genom att individerna beviljas en skattereduktion.

Hösten 2006 vann den borgerliga alliansen valet efter 12 år av socialdemokratiska regeringar. Inför detta regeringsskifte hade skattepolitiken blivit central. De borgerliga partierna, med moderaterna i spetsen, valde ut ett antal skatteområden och förespråkade reformer och skattesänkningar. Ett område var beskattningen av arbete där man föreslog förvärvsavdraget som sedan blev till ett jobbskatteavdrag. Ett annat var löften om ett slopande av fastighetsskatten och ytterligare ett område var beskattningen av hushållstjänster. På samtliga av dessa områden har nu reformer och skattesänkningar genomförts. Förslaget om sänkningen av arbetsgivaravgiften för vissa branscher inom tjänstesektorn har dock lagts i malpåse, efter att det konstaterats att EU-kommissionen inte anser det förenligt med statsstödsreglerna.