LO fakta - alla fakta

I utredningen om totalförsvarspliktens delbetänkande Totalförsvarsplikten i framtiden behandlas bland annat frågan om hur mönstring och värnplikt bör utformas med tanke på de stora förändringar som ägt rum i försvarets organisation och i vår omvärld.

Utgångspunkten för promemorians förslag är att den enskilde har fler alter­nativ av utbildningsanordnare att använda sig av för att skaffa sig ökade kunskaper. För att skapa konkurrensneutralitet mellan främst kommunen och enskilda anordnare, vill man utöka rätten att sätta och utfärda betyg även till enskilda utbildningsanordnare. LO anser att det är en viktig princip att individen ska kunna få sina studier betygssatta oavsett anordnare om det berör studier som vanligtvis betygssätts. Det är av vikt för individen då dokumentation av både utbildningar, kunskaper förvärvade på annat sätt samt yrkeserfarenhet är av stor betydelse för fortsatta studier eller etablering på arbetsmarknaden.

Det redan allvarliga läget på arbetsmarknaden förvärras med en kraftigt försämrad a-kassa och avsaknaden av en väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Läget är akut. LO kräver insatser för arbetslösa och varslade.

Rapporten beskriver hur arbetsmiljön förändrades för arbetare och tjänstemän mellan åren 2003 och 2007 samt jämför med utvecklingen sedan 1991. I studien ingår 50 frågor som år 2007 besvarades av 7.164 personer i SCBs Arbetsmiljöundersökningar.

OH-bilder till rapporten Trender i arbetsmiljön 2007 - klass och kön.

Försämringen av arbetsmiljön, särskilt bland LO-förbundens kvinnor har fortsatt under de senaste åren. Det visar LOs rapport Trender i arbetsmiljön 2007 – klass & kön.

Våra gemensamma välfärdssystem träder ofta in i viktiga skeden i livet, såsom sjukdom, arbetslöshet, föräldraskap och ålderdom. Välfärdssystemen ska finnas som en ekonomisk trygghet den dag en individ hamnar i en utsatt situation. Det är viktigt för legitimiteten av välfärdssystemen att de används på rätt sätt och inte missbrukas. Kraven på kontroll ska vara lika noga för ersättningar och bidrag som för de inkomster som tas ut i skatter och avgifter. Utbetalningar från välfärdssystemen måste ske på korrekta underlag och rättsligt riktiga grunder, såväl av rättviseskäl som av legitimitetsskäl. Felaktigt utbetalda ersättningar riskerar i sin förlängning att leda till att väl­färdsstaten urholkas.

Checklista för återgång i arbete.

En av de tjänster som är mest efterfrågade i vårt samhälle är försäkringar mot oönskat bortfall av inkomst. Människor vill ha en jämn inkomstström över livet och därför har de dels buffertsparande, dels försäkringar mot inkomstbortfall. En försäkring vid arbetslöshet är inte något föråldrat eller bara till för låginkomsttagare. Tvärtom ju högre standard de arbetande har desto mer efterfrågar de trygghetsprodukter. Ett exempel är att de verkställande direktörerna ofta har två årslöner i uppsägningslön därför att deras arbete innebär att de har hög risk för att bli arbetslösa. För dem som använder denna uppsägningslön efter 4 till 10 års anställning motsvarar detta en extra lönekostnad på mellan 20 och 50 procent.

Den totala arbetslösheten beräknas stiga till 7,2 procent nästa år och 7,9 procent året därpå. BNP-tillväxten hamnar 2009 nära noll och återhämtar sig först 2010 då BNP ökar med två procent. Det skriver LO-ekonomerna i sin konjunkturprognos. En förutsättning för detta är att Riksbanken sänker reporäntan så att den i mars hamnar på tre procent. En sådan sänkning är både rimlig och nödvändig när nu inflationstrycket blir lågt och resursutnyttjandet i ekonomin så svagt enligt LO-ekonomerna.

LO välkomnar att även treåringar får tillgång till allmän förskola på samma villkor som fyra och femåringar. Den svenska förskolan med sin kombination av omsorg, lek och lärande är en utmärkt utgångspunkt för det lilla barnets första steg i utvecklingen tillsammans med andra. LO menar att kvalitén i verksamheten ska bygga på de värden och den struktur som läroplanen ger samt på pedagogiskt utbildad och engagerad personal. Denna förutsättning utgör ett grundläggande krav i offentligt finansierad barnomsorg.

År 2007 ökade lönerna i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och med 3,6 procent för tjänstemän. Det är första gången på tio år som lönerna ökade mer för arbetare än för tjänstemän. Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är dock alltjämt stort då medellönen för en arbetare nu är 20.400 kronor i månaden och för en tjänsteman 29.200 kronor, det vill säga 8.800 kronor, eller 43 procent, högre för en tjänsteman. Det skriver LO i Lönerapport år 2008 – Löner och löneutveckling år 1997–2007.

LO vill inledningsvis peka på det stora problem som det innebär att en stor grupp människor idag inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringens inkomstrelaterade del även om alla som uppfyllt arbetsvillkoret får del av grundförsäkringen. Enligt utredaren bedöms ca 524 000 personer bli avgiftsskyldiga varav drygt 30 procent företagare. Till detta kommer alla de som är avgiftsskyldiga men som lämnat a-kassorna sedan den borgerliga regeringen förändrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Orsaken till denna ökning av oförsäkrade, menar LO, är främst den kraftiga avgiftshöjning som regeringen införde 2007 i kombination med avsevärt försämrade villkor i försäkringen.

Remissen består av detaljerade förslag till formulering av direktivtext från kommissionen. Syftet med förslaget anges vara att skapa tillräcklig klarhet om patienters rättigheter att bli ersatta för vård utförd i andra EU-länder, och att säkerställa den gränsöverskridande vårdens kvalitet, säkerhet och effektivitet. LO anser att i detta skede är det viktigare att föra fram övergripande synpunkter på frågan om patientens rättigheter vid gränsöverskridande vård än att diskutera konkreta detaljformuleringar i förslaget till direktiv. Därför är organisationens yttrande av mer principiell karaktär.

LO-ekonomerna redovisar sin analys av regeringens jobbskatteavdrag i rapporten Jobbskatteavdraget – Ger ett generellt förvärvsavdrag valuta för pengarna?.

En av de viktigaste slutsatserna från LOs eget arbete med gymnasieskolan är den betydelse som samverkan mellan arbetsmarknadens parter har för kvalitén i utbildningen, såväl som för ungdomarnas arbetsmarknadsetablering. Partsamverkan har en lång tradition inom yrkesutbildningsområdet. Fungerande partsamverkan är en förutsättning för både branschutveckling och kvalitén i den arbetskraftsförsörjning som blir allt viktigare i en global ekonomi. Många av dagens yrkes- eller branschråd är goda exempel på det. LO ställer sig därför positiv till inrättandet av ett nationellt råd för utbildning samt nationella programråd som ett erkännande av partsamverkans betydelse inom ramen för skola och arbetsliv.

Integration 2004 - bilagan