LO fakta - alla fakta

Ett starkt skydd för den personliga integriteten är av stor vikt för LO-kollektivet. I takt med den tekniska utvecklingen och frånvaron av tillräcklig lagstiftning har arbetsgivarnas möjligheter att övervaka och kontrollera de anställda ökat och arbetstagarnas möjligheter att bevara och bevaka sin personliga integritet minskat. Som utredningens kartläggning visar blir det allt vanligare att arbetstagare övervakas och kontrolleras bland annat genom realtidsövervakning via kamera och GPS, loggning, medhörning, drogtester och diverse registerkontroller före och under anställning. Det är av stor vikt att det finns ett tydligt och tillämpningsbart regelverk för att skydda arbetstagarnas integritet i dessa situationer. Ett sådant saknas till stora delar.

Reallönerna fortsätter att öka men löneskillnader mellan män och kvinnor och arbetare och tjänstemän är fortsatt stora. Det visar LOs lönerapport för 2016.

LO ställer sig i huvudsak bakom de bedömningar och förslag som framförs i promemorian, men vill understryka att validering av informellt och icke-formellt lärande är särskilt viktig för de grupper som har kort formell utbildning.

En tredjedel av alla skyddsombud hindras i sitt uppdrag, 12 procent har utsatts för trakasserier och 6 procent har hotats eller utsatts för våld.

700 000 har i dag en otrygg anställning. Det visar LO och Svenskt Näringslivs gemensamma utredning Tidsbegränsade anställningar på svensk arbetsmarknad. En oacceptabel siffra, enligt LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

LO välkomnar initiativet att försöka identifiera en del av de faktorer som bidrar till att pensionsgapet mellan män och kvinnor är större än inkomstgapet mellan desamma. Olika livsinkomster ger per definition olika pension men det är orimligt att skillnaderna i inkomst som pensionär förstärks.

LO kan inte acceptera att kommissionens förslag avser att fastställa vilka lönenivåer som skall gälla för arbetskraft med blåkort. Lön och lönebestämmelser är medlemsstaternas exklusiva kompetens. Av Lissabonfördraget (artikel 153.5) framgår att löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout faller utanför EUs kompetens. Förslaget riskerar bidra till att underminera den kollektiva självregleringen av arbetsmarknaden. LO kan inte acceptera att löner regleras på europeisk nivå. LO avstyrker därmed förslaget i de delar som anger vilken lägstalön som ska gälla för arbetstagare som är verksamma i Sverige.

Under de senaste 35 åren har den ekonomiska ojämlikheten mellan individer och hushåll ökat kontinuerligt i Sverige. Utvecklingen mot ökade ekonomiska klyftor är inte unik för Sverige, i nästan alla OECD länder har utvecklingen gått i samma riktning under de senaste decennierna. Sverige utmärker sig dock genom att takten, med vilken inkomstklyftorna ökat, har varit ovanligt hög.

Rapporten "Enkla jobb" - medicin eller diagnos? visar att länder där befolkningen har dåliga grundläggande kunskaper och färdigheter tenderar att präglas av lägre sysselsättning och fler så kallade ”enkla jobb”. Låga kunskaper ger lägre sysselsättning och fler ”enkla” jobb.

Denna minirapport utgör en ingång till LOs seminarium, Framtidens yrkesvux – för vem och hur, i Almedalen 2016. Temat är ett led i det mångåriga fokus LO haft på utvecklingen av svensk yrkesutbildning. Det ansluter till regeringens, LOs och Svenskt Näringslivs initiativ om 2016 som Yrkesutbildningens år, och den långsiktiga satsning på yrkesutbildning som regeringen har aviserat i sitt kunskapslyft. Innehållet är till vissa delar LOs officiella ställningstaganden formulerat i remissvar och rapporter vilka redovisas i slutet av dokumentet. I den löpande texten finns slutsatser och kommentarer som ska ses som inlägg i debatten om nödvändigheten av fler och bättre möjligheter till yrkesutbildning för vuxna.

LO delar utredningens uppfattning att det i Sverige saknas ett kontinuerligt och levande offentligt samtal om politiken på EU-nivå. Detta leder till att politiken i de politiska processerna osynliggörs, vilket i sin tur begränsar medborgarnas möjlighet att ta ställning och utkräva ansvar. Det går som utredningen konstaterar inte att kommendera fram ett livaktigt politiskt samtal. En del av de förslag som presenteras skulle dock kunna skapa bättre förutsättningar för ett sådant samtal.

LO delar bedömningen att lönestöden utvecklingsanställning, lönebidrag och trygghetsanställning bör ges nya benämningar: lönebidrag för utveckling, lönebidrag för anställning respektive lönebidrag för trygghet (4.1). LO anser dock att en annan benämning än lönebidrag för anställning bör övervägas, dels för att tydliggöra stödets syfte och dels för att den föreslagna benämningen riskerar att skapa förvirring om huruvida de andra två formerna av lönebidrag utgår vid ett anställningsförhållande.

LO delar utredningens bedömning att det i huvudsak handlar om att uppnå skatteneutralitet, med avsikt att inte snedvrida ekonomiska aktörers val och att göra beskattningen rättvis. Skatteneutraliteten i detta sammanhang innebär att skattekostnaderna mellan tryggandeformerna ska vara lika – inte att alla kostnader ska vara lika eller att göra tryggandeformerna identiska i alla hänseenden.

Klasskillnaderna ökar, även på semestern. Nästan var tredje arbetare, 32 procent, hade varken råd att åka på semester eller tillgång till fritidshus eller husvagn det senaste året. Motsvarande inom tjänstemannayrken var endast 15 procent. Det visar rapporten Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän.