Växande otrygghet och inkomstklyftor är en grogrund för protektionism och populism
Fördelarna och vinsterna med öppenhet är stora och den växande globala handeln ökar inkomsterna runt om i världen. Många människor har lyfts ur fattigdom. Men det är tydligt att många förespråkare för globalisering och integrerade ekonomier har ignorerat riskerna med att dessa vinster inte fördelas jämlikt och att nationalism och protektionism blir ett lockande alternativ för dem som lämnas efter.
Ökande inkomstskillnader, polarisering av anställningsvillkor och lägre social rörlighet
Sedan början av 1980-talet har inkomstklyftorna, oavsett hur vi mäter dem, ökat i nästan alla OECD-länder. Toppen drar ifrån medan allt fler människor halkar efter. Nära kopplat till detta är det faktum att löneandelarna som andel av BNP har fallit, i genomsnitt från cirka 70 procent i början av 1970-talet till 62 procent 2015 inom OECD, och vinstandelarna har på motsvarande sätt stigit. OECD pekar på att produktivitetstillväxten har frikopplats från lönerna, och att arbetstagarna inte får ut en lika stor del av produktionsvärdet som tidigare.
Den så kallade jobbpolariseringen, där hög- respektive lågkvalificerade jobb växer medan jobben i mitten minskar, bidrar till utvecklingen. Dessutom påpekar OECD att de jobb som försvinner ofta är tillsvidareanställningar på heltid, medan de nya jobben som skapas vanligen är tidsbegränsade, inte sällan deltidsanställningar. Vissa erbjuds alltså tryggare anställningar med goda utvecklingsmöjligheter och högre löneökningar, medan andra erbjuds kortare anställningar med sämre utvecklingsmöjligheter och där framtida inkomster är osäkra.
Högre inkomstojämlikhet är också associerad med lägre inkomströrlighet mellan generationer, så kallad social rörlighet. Lägre rörlighet innebär att yngre generationer i större grad ”ärver” sina föräldrars inkomstposition och sociala klass, och ges sämre förutsättningar att forma sina egna liv.
En agenda för jämlikhet
Ojämlikhet förstärks om inget görs för att stoppa den. I många länder är behovet av ökad jämlikhet akut. Samtidigt som arbetslösheten redan är hög i efterdyningarna av tidigare kriser och där migrationen ökat utmaningarna, måste vi också hantera det faktum att ny teknik, globalisering och jobbpolarisering riskerar att öka ojämlikheten. Därför föreslår vi en agenda för ökad jämlikhet.
- Världen behöver ett lönelyft. Arbetande män och kvinnor måste få del av produktivitetstillväxten i form av reallöneökningar.
- Investera i utbildning och trygghet i förändring. Möjligheterna till offentligt finansierad utbildning, kompetensutveckling i arbetet och inkomsttrygghet vid arbetslöshet minskar klyftorna.
- Med stärkt familjepolitik och investeringar i välfärden ökar jämlikheten mellan män och kvinnor. I alla länder är kvinnors sysselsättningsgrad lägre än männens.
- Ge mer inflytande och ansvar till arbetsmarknadens parter. Det bidrar till en stabil och hållbar utveckling av löner, arbetsvillkor och konkurrenskraft, och minskar antalet konflikter på arbetsmarknaden.
- Stärk den internationella sociala dialogen genom Global Deal for Decent Work and Inclusive Growth. Inom EU behövs ett socialt protokoll fogas till EUs fördrag för att skapa en bättre balans mellan fackliga rättigheter och ekonomiska friheter.