Publicerad i Kommunalarbetaren 15 september
Med sänkta skatter blir går det inte att utjämna skillnader mellan rika och fattiga, skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
Valdebatten handlar mycket om sänkta skatter på inkomster, hur mycket mer pengar vi som har jobb får kvar i plånboken. Sällan handlar det om vad vi inte får. Eller vilka som inte får.
Listan kan göras lång: de som är sjuka och arbetslösa får lägre ersättning och sämre hjälp att bli friska eller få ett nytt jobb. Det finns mindre pengar till vård, omsorg och skola.
Att minska skatteintäkterna är ett politiskt vägval som också innebär färre jobb i kommuner och landsting. Det blir helt enkelt mindre pengar till att utjämna skillnader mellan rika och fattiga i Sverige.
En färsk LO-undersökning visar att inkomstskillnaderna ökar. Den största ökningen av andelen fattiga har skett bland arbetarkvinnor i åldern 20-39 år. Den gruppen har växt från 6 procent 2007 till över 11
procent 2008. Detta är en utveckling som måste brytas – det måste vara möjligt att försörja sig på sitt jobb.
Skattesänkningar innebär också mindre pengar till skola, vård och omsorg. Bara under senaste året har antalet anställda minskat med runt 25 000. En undersökning LO gjort visar att väljarna föredrar välfärd
istället för sänkt skatt. Mer än varannan person i undersökningen, 56 procent, instämmer i stort sett eller helt i att behov av resurser inom vård, skola och omsorg kan motivera en höjning av skatterna. En
fjärdedel instämmer delvis.
Den stora skiljelinjen mellan höger och vänster handlar om ifall vi tror på jämlikhet eller inte. Den borgerliga regeringens politik ökar de ekonomiska klyftorna och leder till ökade spänningar i Sverige. Inom
arbetarrörelsen tror vi på jämlikhet – vi tror att det skapar ett bättre samhälle, ett samhälle med möjligheter. En socialdemokratiskt ledd regering kommer att öka jämlikheten i Sverige. Det är ett Sverige som
är bättre för alla att leva i.
Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO