Publicerad i Aftonbladet 30 juli 2012
Återigen står utländska bärplockare i fokus. Nu är det främst Bulgariska plockare som råkat illa ut. Tidigare år har de drabbade varit från länder utanför Europa som Thailand, Kina och Bangladesh. De senaste tio åren har ansvarig minister varje höst blivit kallad till riksdagen för att förklara vad regeringen tänker göra åt missförhållanden och dåliga arbetsvillkor i de svenska bärskogarna. Trots denna tradition händer inget. Nu måste regeringen ta sitt ansvar för det är uppenbart att bärbranschen på egen hand inte kan lösa det lurendrejeri som pågår.
Bärplockarnas utsatthet är på inget sätt ett unikt fenomen. Utländsk arbetskraft har reducerats till en billig handelsvara. Vi ser det på byggen, inom städbranschen, i lastbilshytter och i restaurangköken. Så ser det ut inom allt flera yrken.
Sverige har valt att arbetsvillkor och löner ska regleras av arbetsmarknadens parter. Fackförbundet Kommunal finns där för arbetstagarna, tecknar kollektivavtal och värvar medlemmar. Men med ökad internationalisering och fler utländska aktörer i Sverige krävs att regelverken som omger kollektivavtalen stärks.
LO ser tre områden där det krävs omedelbara åtgärder. Det går att ordna då det handlar om Sveriges nationella reglering.
Det första området är att reglera EUs fria rörlighet till arbetstagarnas förmån. Nuvarande regler gör det möjligt för arbetsgivare att spela ut arbetstagare mot varandra. Den arbetare som accepterar lägst lön får arbetet. Det har lett till en enorm press på priset på arbetet inom vissa branscher. Enligt LO måste den fria rörligheten bli fri från tvångsarbete och undermåliga arbetsvillkor. Vår utgångspunkt är att göra det tryggare – inte svårare – för arbetstagare ett röra sig över Europas gränser. Arbetsvillkoren hos utländska företag på tillfälligt besök i Sverige måste vara transparenta. LO anser att en lag ska införas som gör det tvingande för utländska företag att hos svensk myndighet registrera arbets- och anställningsvillkor. Den nu gällande bevisregeln, där det åligger svensk fackförening att bevisa att anställningsvillkoren är sämre än vad svenskt kollektivavtal ger, är orimlig. Vi anser att arbetsgivaren ska vara skyldig att tillhandahålla lönelistor, arbetstidslistor och annan information som är nödvändig för att bedöma de anställnings- och arbetsvillkor som tillämpas.
Det andra området som måste åtgärdas är arbetstillståndssystemet. Samtidigt som hundratals Bulgarer nu bussas hem igen flygs 6 000 thailändare till Sverige för att plocka bär. Det är helt obegripligt. Det är mer än en fördubbling av antalet arbetstillstånd jämfört med förra året. Mycket tyder på att det är fler än vad det finns avsättning för. Regeringen tog år 2008 bort myndigheters rätt att begränsa antalet arbetstillstånd i branscher med litet arbetskraftsbehov. LO anser att arbetsmarknadsprövningen ska återinföras så att det finns en koppling mellan antalet beviljade arbetstillstånd och behovet av arbetskraft.
Det tredje området som kräver förändring är i själva bärbranschen. Till viss del är branschen oseriös och utnyttjar arbetskraften. Men inte alla, de seriösa företagen som sköter sina åtaganden bör värnas. Ett grunduppdrag för näringspolitiken är att upprätthålla gemensamma spelregler. Alla företag som hanterar, köper och säljer bär ska avkrävas obligatorisk registrering. Varje parti bär ska vara fullt spårbar bakåt. Det ska vara möjligt att se vem som plockat bären och till vilka villkor. Det krävs också att företagen tar ett solidariskt ansvar även för de ”underentreprenörer” som anlitas.
Det finns lösningar på denna sommarlovsföljetong. Det är inte rimligt att arbetstagare ska utnyttjas och behandlas som slavar i den svenska bärskogen. Det handlar såväl om att arbetare utnyttjas som att skrupelfria arbetsgivare skor sig och att kommuner och småorter utnyttjas. Det krävs en handlingskraftig regering, sen kan strandsatta, lurade och utnyttjade arbetstagare vara blott ett minne.
Torbjörn Johansson, LOs avtalssekreterare
Thord Ingesson, LOs migrationspolitiske expert