Publicerad i ETC Göteborg 2 september 2014
Ett vårdnadsbidrag har införts som bidrar till att låsa fast de kvinnor som har svagast ställning på arbetsmarknaden. Skolan och omsorgen har fått krympande resurser. Den moderatledda regeringens politik har gjort det ännu tuffare för de kvinnor som redan har små möjligheter att få jobb. Idag besöker vi kvinnodominerade arbetsplatser i Göteborg för att tala med LO-medlemmarna hur vi kan vända denna negativa utveckling.
I hotell- och restaurangbranschen har 43 procent av de anställda någon form av tidsbegränsad anställning. Det är inte rimligt. Arbetsgivares möjligheter att visstidsanställa är numera närmast obegränsade sedan den borgerliga regeringen 2007 införde den nya anställningsformen ”allmän visstid” i Lagen om Anställningsskydd (LAS).
I den fackliga rörelsen har vi all anledning att vara självkritiska. Vi har en lång bit kvar till jämställda löner. I LO-förbunden har vi gemensamt ställt oss bakom att arbeta för lika lön för likvärdigt arbete samt minskade löneskillnader mellan män och kvinnor. Men det räcker inte. Vi måste också ha de politiska förutsättningarna för att vi ska kunna driva på avtalsvägen.
Den borgerliga regeringen betraktar näringslivet som ett särintresse. Det är inte vägen framåt. Företag måste ha långsiktiga villkor och är beroende av offentliga investeringar i bostadsbyggande och utbyggd kollektivtrafik. Vi måste ha en yrkesutbildning som inte ständigt tappar i popularitet och kvalitet. I en global värld måste vi konkurrera med höjd kompetens och bättre kvalitet i tjänster – inte via sänkta löner. Det gäller inte minst i besöksnäringen. Turister som gästar Sverige ställer allt högre krav på gastronomisk kvalitet och unika upplevelser.
Vi menar också att ”allmän visstidsanställning” måste tas bort ur LAS. Nu kan arbetsgivare godtyckligt besluta om att anställa på visstid – utan att motivera varför anställningen ska vara under begränsad tid. Det förhindrar i praktiken seriösa förhandlingar eftersom arbetsgivarna har alltför lite att vinna på att komma överens med oss som facklig motpart.
Vi måste ha en politik som underlättar möjligheten att förena arbete med familjeansvar. Idag tvingas många tacka nej till arbete i dygnet-runt-branscher efter som det inte finns barnomsorg utanför kontorstid. Vi vill ha utbyggd barnomsorg för de som jobbar obekväma arbetstider och då måste det finnas mer tvingande krav på kommunerna.
När resurserna har krympt till omsorgen tvingas många ofrivilligt arbeta deltid för att stötta och vårda anhöriga. Kvinnor drabbas hårdare av bristerna i vården eftersom de oftare har ansvaret för att vårda anhöriga och sjuka barn. Många fastnar i en deltidsfälla och halkar efter i livsinkomst och pension. För många kvinnor blir vårdnadsbidraget en sista utväg för att klara sin försörjning och risken är stor att de i förlängningen kommer att stå allt längre från arbetsmarknaden. Vi vill ha en politik som prioriterar omsorgen. Vårdnadsbidraget måste avskaffas.
Moderatregeringen har naggat den svenska modellen i kanten och försämrat våra möjligheter att bryta lönediskrimineringen. När regeringen påstår att de värnar vår arbetsmarknadsmodell är det bara en läpparnas bekännelse. Regeringens politik har bidragit till att förstärka könsmaktsordningen. Fackliga organisationer har idag sämre förutsättningar att uppnå jämställda löner. Kvinnor betalar ett högt pris för högerpolitiken. Det är dags att byta regering. Sverige kan bättre!
Karl-Petter Thorwaldssson, ordförande LO
Therese Guovelin, vice ordförande i Hotell- och restaurangfacket
Dan Gabrielsson, ordförande LO-distriktet i Västsverige