Publicerad i Expressen 2012-10-31
LO vill ha ordning och reda i välfärden. Vi vill ha mångfald och valfrihet inom vård, skola och omsorg. Men medborgarna ska inte som i dag behöva riskera att välja ett alternativ där vinstmaximering går ut över kvaliteten. Vi vill se tillräckligt många anställda i välfärden, med bättre anställningsvillkor och fortbildningsmöjligheter. Det internationellt sett unika med svensk välfärd ska vara dess kvalitet, likvärdighet och tillgänglighet, inte möjligheten att tjäna stora pengar på skattefinansierad verksamhet.
Därför välkomnar vi Socialdemokraternas beslut i fredags att ”avsevärt begränsa vinsterna”, och beskedet att ”om vinstnivåerna fortsätter att vara höga eller kvaliteten inte förbättras under den kommande mandatperioden” så är Socialdemokraterna ”beredda till ytterligare regelskärpningar och ny lagstiftning i syfte att höja kvaliteten och begränsa vinstuttagen”. Inom fackföreningsrörelsen är vi stolta över att ha påverkat Socialdemokraterna i denna riktning.
Det är nu över ett år sedan Carema- skandalen briserade och vanvården på boendet Koppargården avslöjades. Det har gått fem år sedan moderaterna i Stockholm anordnade rea på medborgarnas tillgångar, och under ytterst tveksamma och juridiskt felaktiga former slumpade bort bland annat vårdcentralen Serafen och Tibble gymnasium till underpris. Det är i dag helt tydligt att svensk välfärdsmarknad är så oreglerad att det är fritt fram att plocka ut väldiga vinster på bekostnad av kvaliteten. Vi ser det bland annat på att personaltätheten är 10 procent lägre i privat driven äldreomsorg, att fler har osäkra anställningar i välfärdsföretagen och att andelen behöriga lärare är lägre i friskolor än i kommunala. En vinstintressekultur har kunnat växa fram som nu ger väsentligt högre vinstmarginaler i välfärdsföretagen än i övriga näringslivet.
De som har makten och ansvaret att göra något åt det är regeringen.
Från LO:s sida anser vi att regeringen inte bara har ansvaret för att det är ordning och reda i statsfinanserna, utan också för att det blir ordning och reda i välfärdssektorn. I den svenska modell som regeringen säger sig värna är välfärden ett grundläggande åtagande. Fungerar inte välfärden så fungerar inte den svenska modellen. Det är därför närmast skandalöst att regeringen sitter tillbakalutad och ser på medan arbetarrörelsen utreder missförhållandena och tar fram genomförbara lösningar på vad som borde vara regeringens huvudvärk. Självklart är det regeringens ansvar när välfärdens kvalitet har akuta brister och det läcker skattepengar ur skolan, vården och omsorgen.
Men statsministerns tystnad är kompakt. När ska statsministern ta bladet ifrån munnen?
Socialdemokraterna har gett sitt besked. I december presenterar LO sitt. Det kommer att vara betydligt mer detaljerat än socialdemokraternas. LO:s välfärdsutredning arbetar på LO-kongressens uppdrag för att hitta metoder för en kraftfull begränsning av vinstuttagen i välfärden, ett arbete som fortgår med oförminskad styrka och resulterar i ett tydligt förslag i december. Vinstsyftet kan aldrig ge Sverige världens bästa välfärd. Den insikten är spridd långt utanför arbetarrörelsen.
Fyra av fem svenskar vill att vinsterna i välfärdsföretagen återinvesteras i verksamheterna. En klar majoritet tror att det skulle gynna elever, patienter och dem som varje dag sliter för att ge oss en välfärd av högsta kvalitet om vinsterna begränsades. En klar majoritet – även av de borgerliga väljarna vill se vinstbegränsningar.
Det tycks dessutom finnas en riksdagsmajoritet för en hårdare styrning av de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden, om än med olika metoder. De flesta partier har tagit intryck av den senaste forskningen, fackföreningarnas påtryckningar och de tydliga folkliga kraven.
Nu måste också statsministern visa ledarskap: Hur vill regeringen ta sitt ansvar för att säkra kvalitet och effektivitet i medborgarnas välfärd och förhindra fortsatt slöseri med skattepengar?
Tobias Baudin, LOs 1:e vice ordförande