Publicerad i Aftonbladet 2 februari 2019
Tvärtemot vad många högljudda debattörer påstår kommer förslaget om strejkrätten inte underminera löntagarnas ställning på arbetsmarknaden. Löntagare kommer även i fortsättningen ha rätt att strejka, samtidigt som vi undviker de låsningar som uppstått i och med konflikten i Göteborgs hamn.
Ända sedan utredningen om strejkrätten tillsattes har LO varit tydliga med att ett förslag som rubbar maktbalansen på arbetsmarknaden är helt oacceptabelt. När vi under våren 2018 såg att utredningen gick i den riktningen enades vi, TCO och Saco tillsammans med arbetsgivarna om en lösning som ska förhindra den typ av konflikter som uppstått i Göteborgs hamn och samtidigt ge löntagarna fortsatt rätt att strejka. Det var ingen lätt uppgift men resultatet är ändå mycket bättre än de långtgående förslag som riksdagens högerpartier hade velat se.
Trots det har ett antal högljudda debattörer enträget hävdad att LO sålt ut strejkrätten. Låt oss därför en gång för alla bemöta den mest felaktiga kritiken:
Nej, överenskommelsen öppnar inte upp för företag att teckna kollektivavtal med så kallade gula fackföreningar, styrda av företagen själva. Överenskommelsen innebär tvärtom att parterna är överens om att det är fullt tillåtet att vidta stridsåtgärder även mot en arbetsgivare som redan har ett kollektivavtal. De enda krav som ställs för att en sådan stridsåtgärd ska tillåtas är att den vidtas i syfte att träffa ett kollektivavtal och att facket först förhandlat med arbetsgivaren om kraven. Det går inte att därefter komma med helt nya krav som villkor för att avsluta stridsåtgärden.
Nej, överenskommelsen kommer inte att leda till avtalsshopping, det vill säga att arbetsgivarparten väljer att teckna billigare eller mer förmånliga kollektivavtal. Snarare tvärtom. I dagsläget strejkar Hamnarbetarförbundet i syfte att träffa ett kollektivavtal som helt eller delvis undantränger det gällande kollektivavtalet, det vill säga Transports. Om man tillåter ett förbund att träffa bättre eller sämre avtal där det redan finns kollektivavtal så öppnar man upp för avtalsshopping. I motsats till vad kritikerna hävdar kommer överenskommelsen alltså snarare förhindra avtalsshopping.
Det är förståeligt att diskussionen om strejkrätten rör upp känslor. I den bästa av världar hade vi inte haft den här situationen över huvud taget. Men vi vet också att alternativet hade kunnat bli mycket värre. Vi gjorde därför som så många gånger förut: kom överens med arbetsgivarna och tog ansvar för svensk arbetsmarknad.
Vi har dessutom fått arbetsgivarna att skriva under på att de accepterar det nuvarande systemet med möjlighet till sympatiåtgärder. Sverige är det land i världen med minst strejkdagar och samtidigt har vi sett reallöneökningar på cirka 60 procent under den senaste 20-årsperioden. Låt det fortsätta vara så. Så funkar den svenska modellen som bäst.
Torbjörn Johansson, LOs avtalssekreterare