Publicerad i Dagens Arena 5 juli 2012
Sverige har en sjukförsäkring som är fullständigt sönderskjuten. Det behövs nu en ny rehabiliterings- och omställningspakt. Det skriver Kjell Rautio, välfärdsutredare LO.
I dag har vi en sjukförsäkring som är fullständigt sönderskjuten. Regeringens nedskärningar och åtstramningar har gjort att många som sliter ut sig i arbetet allt för lättvindigt förlorar anställningen och rätten till stöd från sjukförsäkringen. Få av dem som utförsäkrats har fått en rimlig chans att hitta en ny plats på arbetsmarknaden.
I stället fattiggörs kroniskt sjuka systematiskt, framför allt på grund av det regelverk som infördes sommaren 2008. Dagens sjukförsäkring är i skriande behov av reparation och nytänkande.
I en idéskiss som presenteras i dag i Almedalen beskriver jag ett antal tänkbara lösningar. Inte minst handlar det om att skapa bättre förutsättningar för en mer effektiv arbetsanpassning och rehabilitering ute på arbetsplatserna. Hittills har varken regeringen eller arbetsgivarna visat någon större vilja att komma fram till långsiktigt hållbara lösningar på detta område.
Från LO:s sida har vi vid ett flertal tillfällen sagt oss vara villiga att förutsättningslöst pröva olika modeller för att åter få igång processen. Man skulle exempelvis kunna tänka sig att korta, eller till och med slopa, arbetsgivarens sjuklöneperiod i utbyte mot att det upprättas ett effektivt rehabiliterings- och omställningsavtal. Avtal som ger de som drabbas av ohälsa motsvarande stöd att ställa om på det sätt som i dag finns för personer som sägs upp. Detta stöd bör inkludera åtgärder på arbetsplatsen, som exempelvis anpassning av arbete, arbetstid och arbetsorganisation, liksom olika utbildningsinsatser som rustar den enskilde på vägen tillbaka till arbetsmarknaden.
Vad vi i dag behöver är en ny rehabiliterings- och omställningspakt, där såväl staten som arbetsmarknadens parter ingår. I kort sammanfattning innebär detta att:
- Regeringen så snart som möjligt bör utreda införandet av en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring i samråd med parterna.
- Arbetsplatserna måste i högre grad anpassas efter den arbetsförmåga som medborgarna faktiskt besitter. Alla som drabbats av ohälsa ska ha rätt till medicinsk- och arbetslivsinriktad rehabilitering samt ett arbete som anpassas efter individernas förutsättningar.
- När beslut om rätt till sjukpenning och sjukersättning fattas bör även ålder, utbildningsbakgrund, bostadsförhållanden vägas in.
- Rätten till sjukersättning (tidigare förtidspension) ska gälla även för personer med fleråriga, men inte nödvändigtvis livslånga, sjukdomstillstånd.
- Den som inte kan gå tillbaka till sin tidigare arbetsgivare och behöver stöd för att ställa om, exempelvis hitta fram till en ny anställning eller ett nytt yrke, bör erbjudas individuellt utformade och anpassade utbildningsinsatser.
- Ingen ska bli av med sin ersättning bara för att man passerar någon administrativ tidsgräns. Dagens fasta tidsgränser, vid 180, 364 och 914 dagar, bör omvandlas till stödjepunkter där individen rustas med väl definierade rehabiliteringsrättigheter.
- Sjukförsäkringen måste åter bli en försäkring som garanterar den som drabbats av ohälsa ett rimligt och fullgott inkomstskydd. Inkomsttaket måste höjas!
Ska vi klara av de viktigaste samhällsekonomiska utmaningarna vi har framför oss måste vi bygga en arbetsmarknad som bättre bejakar den variation av funktions- och arbetsförmågor som befolkningen faktiskt besitter. Vi har inte råd att avstå från att ta till vara på alla människors inneboende kapacitet. Vi behöver både en rimligare och mer rättssäker sjukförsäkring och en rymligare arbetsmarknad.
Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO