Avsluta experimentet och avskaffa skolpengen

Publicerad på altinget.se 9 mars 2023

Nyligen såg vi återigen en granskning i medierna av hur pengar som skulle gått till barns undervisning och välmående förskingras. Bland annat SVT berättar hur skolkoncerner köpt en våffelstuga och skärgårdstomter för skolpengen. Vi har tyvärr vant oss. Av allt att döma har politikerna det också. Ingen har krävt pengarna tillbaka.

Glädjebetyg sätts i system
Skolministern Lotta Edholm (L) är uppenbart obekväm med situationen och tycker att transaktionerna är ”tveksamma”. Utbildningsministern Mats Persson (L) vill ha skärpta regler. Det är alltså som vanligt. I stället för att ta tag i roten till problemen får vi en stunds upprördhet och i bästa fall lite fler kontroller och mer byråkrati. Det dags att bryta det mönstret. LO vill avskaffa skolpengen. Det är skolpengen som är roten till en lång rad av dagens problem i den svenska skolan.

- Skolpengen gör det lönsamt att sortera elever. De flesta friskolor drivs i vinstsyfte och det är ingen slump att andelen elever som har föräldrar med högre utbildning är långt högre i friskolor än i kommunala skolor.
- Skolpengen gör det lönsamt att snåla med lärare. Kommunala skolor har 85 procent behöriga lärare. De fristående når bara 71 procent.
- Skolpengen gör det lönsamt att snåla på studie- och yrkesvägledning. Fristående skolor satsar bara två tredjedelar av de resurser som kommunala skolor har för att hjälp elever att göra rätt studie- och yrkesval.
- Skolpengen gör det lönsamt att strunta i skolbibliotek och specialsalar. Här saknar vi statistik och insyn, men Kungliga bibliotekets siffror visar att det är nästan dubbelt så vanligt att elever i kommunala skolor har tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
- Skolpengen gör det lönsamt att sätta glädjebetyg. Forskning från Institutet för näringslivsforskning visar att alla friskolegrupper genomgående sätter högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven. Forskningen visar också att Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan utmärker sig särskilt.

Vinstjakten skadar skolan
Vinstuttag och andra värdeöverföringar går ut över kvalitet och ungdomars framtid. Vinstjakten gör skolan mindre attraktiv som arbetsplats. För den som äger en skola blir det lönsamt med segregation eftersom systemet med skolpeng gör det logiskt att locka självgående elever från resursstarka hem. Det måste bli ett slut på det här. En skola ska bedömas efter hur lönsam den är ur vårt gemensamma och långsiktiga samhällsperspektiv, inte ur skolägarens kortsiktiga plånboksperspektiv. LO vill därför att skolor finansieras på ett sätt som driver jämlikhet och likvärdighet, inte ett som belönar segregation och betygsinflation. LO vill att skolor finansieras på ett sätt som driver kvalitet i form av både personal och lokaler, inte ett sätt som belönar de skolföretag som snålar på lärare, bibliotek och läromedel.

Ställ krav på alla skolor
I stället för skolpeng per elev vill vi att ersättningen kopplas till klassen och skolan. Skolor ska helt enkelt finansieras med de pengar vi gemensamt bestämmer oss för att satsa på lokaler, läromedel, lärare och annan personal. Då kan vi som väljare och skattebetalare ställa krav på alla skolor, inte bara de kommunala. Vi kan vara säkra på att ingen skola vi betalar för prioriterar vinst framför behöriga lärare, studie- och yrkesvägledare, skolbibliotek, hemkunskapssalar och annat som hör till en bra skola. Det svenska skolpengsexperimentet har i praktiken inga efterföljare. Det är dags att vi avslutar det hos oss också.

Susanna Gideonsson, LOs ordförande
Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande
Johan Enfeldt, utredare på LO