Publicerad i Aftonbladet 27 november 2023
Sveriges hemmakokta tolkningar av EU-regler står i vägen för krafttag mot kriminalitet i arbetslivet. Ska vi rädda svensk arbetsmarknad från fuskare och brottslingar måste vi göra upp med den svenska undfallenheten gentemot EU. Människor far illa på svensk arbetsmarknad i dag. En städerska kan ramla ut från ett fönster och bryta ryggen för att sedan bli liggandes i timtal i väntan på hjälp. Under tiden städar arbetsgivaren undan alla spår av arbetsplatsolyckan. En byggnadsarbetare kan tvingas arbeta 19 timmar om dagen 20 dagar i sträck. Fackligt förtroendevalda hotas och misshandlas för att de gör sitt arbete och jagar dessa skitföretag.
Samhällets svar på skurkverksamheten måste vara benhårt. Påhittade hinder får inte stå i vägen. Många säger att EU-regler hindrar det ena eller det andra. EU:s regelverk tolkas väldigt restriktivt och ofta utan grund. En attityd och ett förhållningssätt som lett till att vi i Sverige avstått från reformer som andra europeiska länder genomfört.
I Norge, som är en del av EU:s inre marknad, har man begränsat antalet led av underentreprenörer till två led vid vissa typer av upphandlingar. I Tyskland införde man efter stora arbetsmiljöskandaler ett krav på att personalen vid landets slakterier ska vara direktanställda. Alltså ett totalförbud mot underentreprenörer. I Spanien har man begränsat antalet underentreprenörer i byggsektorn. Resultatet? Färre arbetsplatsolyckor och mindre svartjobb. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2022 en utredning som bland annat skulle undersöka möjligheten att införa en begränsning av antalet underleverantörsled vid offentlig upphandling. Nu har utredningen presenterats och resultatet är deprimerande. Utredningen slår fast att det skulle bryta mot EU:s regelverk. Tanken tycks vara att är det som inte uttryckligen är tillåtet är förbjudet. Ett sådant förhållningssätt till EU är en direkt inbjudan till utnyttjande av människor. Det gynnar ingen.
LO har länge krävt att antalet led med underentreprenörer ska begränsas vid offentlig upphandling. Det gör att det är enkelt att veta vilka som har rätt att befinna sig på en arbetsplats och vem deras arbetsgivare är. Det vore bra för kontrollen och gynna seriösa bolag med egen personal. Det offentliga köper varje år tjänster för 800 miljarder kronor. Att skattepengar går till oseriösa och rent av kriminella företag är helt oacceptabelt. Det är hög tid att lära av länder som Norge, Tyskland och Spanien och göra upp med den svenska undfallenheten.
Sluta acceptera att hunsas av EU-regler. Är det inte uttryckligen förbjudet och det finns goda skäl att införa en marknadsreglering så bör det göras. Reformera EU-systemet. EU-rätten har utvecklats så att i princip alla nationella försök till reglering av marknaden betraktas som handelshinder som måste motiveras. Det undergräver våra möjligheter att demokratiskt påverka till exempel arbetsmarknaden. En demokratiskt vald riksdag måste kunna bekämpa den växande arbetslivskriminaliteten på det sätt man bedömer vara mest effektivt i Sverige, även om det ibland gör livet lite krångligare för utländska företag. Ska vi städa upp på svensk arbetsmarknad behöver vi svenska politiker som vågar hitta vägar framåt och ett EU som hjälper snarare än stjälper i kampen mot fusk och kriminalitet i arbetslivet.
Susanna Gideonsson, LOs ordförande
Johan Danielsson, LOs kandidat till Europaparlamentet, plats 2 på Socialdemokraternas lista till Europaparlamentet