LO fakta - alla fakta

Löner och löneutveckling år 1994–2003.

Landsorganisationen och migrationen. Rapport från styrgruppen för LOs förbundsgemensamma Ordning och reda projekt.

Det finns många olika perspektiv på facket och dess verksamhet. Ett som är alldeles för lite uppmärksammat – som på något sätt hamnat i skuggan av allt det som sker på den massmediala scenen och i samhället i övrigt, med fokuseringen på centrala beslutsfattare och institutioner – är facket som folkrörelse. En rapport av Sven Nelander.

Moderaterna och arbetsrätten i EU - En rapport från LO/TCO Rättsskydd.

Den första maj i år kan miljoner arbetstagare från de nya EU-länderna söka jobb och arbeta inom hela EU. Den svenska regeringen tycks ha måttlig koll på vad det utvidgade EU egentligen för med sig - både för arbetstagarna i Sverige och för dem som kommer hit. Tänker regeringen införa ett gästarbetarsystem i Sverige eller kommer regeringen att tillåta lönedumpning? Sverige behöver statsråd som förstår den nya verklighet som internationaliserade marknader innebär. Har vi det? Utvidgningen innebär stora påfrestningar på en redan pressad arbetsmarknad och därför behöver regeringen presentera en samlad politik för immigration, integration och Östeuropautvidgning.

Företagsflytt och nedlänggningar drabbar människor, både på mindre orter och i stora stäer. De kan innebära dramatiska förändringar för en hel bygd. Näringsliv och samhälle i övrigt har ett större beroende på mindre orter. Många människor måse pröva identitet och tillvaro. Jobben finns inte längre i närheten. Denna rapport syftar till att förbättra vår fackliga strategi vid varselsituationer. Utgångspunkten är de erfarenheter som nedläggningen av däckfabriken i Gislaved gav.

Den har rapporten handlar om inkomstfördelning och inkomstförändringar för olika grupper. Vad gäller utvecklingen ser vi i första hand på tiden 1989-2003, men gör också vissa tillbakablickar och jämförelser med utvecklingen under andra perioder, och då i första hand 1980-talet. Rapporten bygger främst på bearbetningar av Statistiska centralbyrans (SCBs) inkomststatistik. Rapporten är sammanställd av Sven Nelander och Ingela Goding.

LOs hjälptelefon (020 - 56 00 56) öppnar måndag den 3 maj för tionde året i rad sitt nummer för sommarjobbande ungdomar. Varje år har antalet kontakter ökat till hjälptelefonen. Under 2003 hade LO kontakt med cirka 3.000 ungdomar via e-post eller telefon.

Lagar och avtal om arbetstider är alltid en kompromiss mellan produktionens krav på arbetskraft i rätt mängd vid rätt tidpunkt samt människors behov av vila, fritid och inflytande över arbetstidens längd och förläggning. Kompromissen måste ständigt omprövas. Arbetstidsreglerna måste från tid till annan göras om.

Sverige har ett av världens högsta deltagande i arbetslivet bland personer över 55 år. Krisen under 1990-talet har inte ändrat på detta. En viktig faktor bakom den unika svenska utvecklingen är den starka svenska arbetsrätten. Arbetsgivaren kan inte göra sig av med äldre personal lika lätt som i många andra länder. Det internationella mönstret är att äldre som blir arbetslösa har svårt att få jobb igen, och löper stor risk att tvingas bort från arbetsmarknaden.

En moderatledd regering skulle för de anställda innebära stora försämringar av de arbetsrättsliga reglerna. Det visar denna genomgång av de förslag som de fyra partierna lagt i riksdagen de senaste två åren. Framförallt moderaterna men även kristdemokraterna har krävt långtgående försämringar för de anställda, förslag som i vissa delar stöds även av folkpartiet och centern.

Denna rapport av Jan Edling är den första i en serie kallad ”Mänsklig tillväxt” som kommer att utges inom ramen för LOs närings- och regionalpolitiska projekt. Skrifterna kommer att vara av olika slag; underlagsrapporter, debattinlägg och policyförslag. Just den här skriften är närmast att beteckna som en underlagsrapport.

Det saknas kunskaper bland myndigheterna för att hantera en ökad internationalisering av arbetskraften. De kraftiga besparingar som myndigheterna har ålagts de senaste tio åren har medfört att de inte kan möta de nya krav som en internationaliserad arbetsmarknad ställer. Det menar LO som under det senaste halvåret har undersökt hur väl förberedda de fyra myndigheterna – Arbetsmiljöverket, AMS, Migrationsverket och Skatteverket – är på en ökad internationalisering av arbetsmarkanden. Resultatet presenterar LO onsdagen den 21 april 2004 i en ny rapport om hur de svenska myndigheterna förberett sig för en ökad rörlighet av arbetskraften i samband med SIDA:s Baltikumvecka.

Sammanfattning och slutsatser Rapport 5 är den avslutande delen. I denna rapport knyts de olika delarna ihop och utifrån denna genomgång dras de viktigaste slutsatserna.

Facket i Stockholm I den här rapporten ges, utifrån det omfattande material som finns i undersökningen, en fördjupad bild av hur LO-medlemmarna i Stockholm ser på facket, deras inställning i olika fackliga frågor samt i vissa avseenden även villkoren i arbetet. Man ser också om det finns strukturella skillnader mellan Stockholm och andra delar av landet, som är viktiga att ha som bakgrund när man bedömer och tolkar de resultat som undersökningen ger. Syftet med rapporten är att ge ett bra underlag för diskussion av den fackliga verksamheten i Stockholm - hur förutsättningarna ser ut och hur dessa har förändrats.

Kortversionen om Sammanfattning och slutsatser Rapport 5 är den avslutande delen. I denna rapport knyts de olika delarna ihop och utifrån denna genomgång dras de viktigaste slutsatserna.

Kortversionen av Facklig aktivitet och fackligt arbete Rapport 4 handlar om facklig aktivitet och fackligt arbete. Hur stor del av medlemmarna har fackliga förtroendeuppdrag och på vilket sätt är de fördelade? Vilka möjligheter finns att bredda basen för rekrytering av fackligt förtroendevalda? I vilken utsträckning deltar medlemmar i och är aktiva på fackliga möten? Vilka kontakter har medlemmarna med sina fackliga företrädare? Hur stort är det fackliga intresset? Hur mycket läser man i sin fackliga tidning? Vilken är synen på det facklig-politiska samarbetet? Hur upplever olika grupper av löntagare den yrkesmässiga och klassmässiga tillhörigheten?

Friheter och förmåner i arbetet Rapport 3 handlar om friheter och förmåner i arbetet. I den belyses bland annat följande frågor: Vilka friheter vad gäller arbetstid och ledighet har olika gruper av anställda? I vilken utsträckning kan de styra sin arbetssituation? Vilka möjligheter finns att bli kontaktad på jobbet? Vilken omfattning har personalutbildningen och hur är den fördelad?

Kortversionen av Friheter och förmåner i arbetet Rapport 3 handlar om friheter och förmåner i arbetet. I den belyses bland annat följande frågor: Vilka friheter vad gäller arbetstid och ledighet har olika gruper av anställda? I vilken utsträckning kan de styra sin arbetssituation? Vilka möjligheter finns att bli kontaktad på jobbet? Vilken omfattning har personalutbildningen och hur är den fördelad?

Facklig aktivitet och fackligt arbete Rapport 4 handlar om facklig aktivitet och fackligt arbete. Hur stor del av medlemmarna har fackliga förtroendeuppdrag och på vilket sätt är de fördelade? Vilka möjligheter finns att bredda basen för rekrytering av fackligt förtroendevalda? I vilken utsträckning deltar medlemmar i och är aktiva på fackliga möten? Vilka kontakter har medlemmarna med sina fackliga företrädare? Hur stort är det fackliga intresset? Hur mycket läser man i sin fackliga tidning? Vilken är synen på det facklig-politiska samarbetet? Hur upplever olika grupper av löntagare den yrkesmässiga och klassmässiga tillhörigheten?