LO fakta - alla fakta

Här finns en affisch i A3-storlek med text om insamling till I-fonden för att hjälpa till att bygga upp katastrofdrabbade områden. Texten är skriven av Wanja Lundby-Wedin och Lena Hjelm-Wallén. Affischen är i svartvitt och i storlek A3 men kan också skrivas ut i A4-storlek.

Här finns en affisch i A3-storlek med text om insamling till I-fonden för att hjälpa till att bygga upp katastrofdrabbade områden. Texten är skriven av Wanja Lundby-Wedin och Lena Hjelm-Wallén. Affischen är i färg och i storlek A3 men kan också skrivas ut i A4-storlek.

Alla diagram och alla tablåer från rapporten Integration 2004 som OH-bilder.

LOs remissvar på Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskydlighet (moms), Ds 2004:43.

Lönespridningen för arbetare och tjänstemän år 1970-2003.

Annons: Kollektivavtalet skyddar din lön Just nu pågår en konflikt mellan Byggnadsarbetareförbundet och det lettiska byggnadsföretaget Laval un Partneri Ltd, vid bland annat ett skolbygge i Vaxholm. Företaget vill att de anställda ska jobba för sämre lön och på sämre arbetsvillkor än de som gäller på andra byggföretag i Sverige. Kollektivavtalet mellan fack och arbetsgivare skyddar lönen och arbetsvillkoren. Det skapar lika villkor inom en bransch. De allra flesta arbetsgivare förstår det här och tecknar kollektivavtal. Det gäller svenska såväl som utländska företag i Sverige. Men en del företag försöker skaffa sig fördelar genom lägre löner och otrygghet. De vill ha egna regler, de vägrar att teckna kollektivavtal. För oss är principen självklar. Varje gång någon arbetsgivare försöker smita från kollektivavtalet blir det strid. I Sverige gäller svenska kollektivavtal och svenska löner för alla företag. Sju förbund inom lo kommer därför att varsla om sympatiåtgärder med Byggnadsarbetareförbundet. Syftet är ett enda. Företaget ska teckna ett kollektivavtal lika det som gäller för alla andra byggföretag i Sverige, svenska och utländska.

En ytterligare förstärkning av kronan skulle försvaga BNP-tillväxt och sysselsättningsutveckling samt pressa ner den redan låga inflationen. För Riksbanken kan en utveckling med en betydande kronförstärkning och därmed sammanhängande låg inflation bli svår att hantera.

Ersättningarna till företagens ledningar i såväl Sverige som så gott som alla andra länder har ökat kraftigt de senaste decennierna. Dessa ersättningssystem har skapat skandaler som uppmärksammats stort i media. Varför inträffar det företagsskandaler inte bara i ett företag utan i många företag och i flera länder? Skriftställare: Dan Andersson, LOs chefsekonom, Albin Kainelainen, LO-ekonom.

Rapporten ar skriven av Dan Andersson, LOs Chefsekonom och Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonom. Hög arbetslöshet kan bero på många saker. Vilken orsak som är den viktiga har betydelse för hur arbetslösheten bäst bekämpas. Konjunkturell arbetslöshet bekämpas bäst genom efterfrågestimulerande ekonomisk politik och genom att till exempel med utbildning förbereda de arbetslösa på konjunkturuppgången. Strukturell arbetslöshet kommer av att arbetskraften inte riktigt passar för de jobb som finns att få.

LO-ekonomrapporten ”Gränslös ekonomi” Världsekonomin präglas alltmer av att länder och företag flätas samman genom handel, investeringar, kapitalmarknader och produktion. Utvecklingen kallas ”globalisering”. Den uppfattas idag av allt fler människor, i rika såväl som fattiga länder, som något som inte enbart medför fördelar utan också stora nackdelar. Rapporten "Gränslös ekonomi" av LO-ekonomen Lena Westerlund handlar om förändringarna i världsekonomin under de senaste årtiondena. Finansmarknaderna och villkoren för den ekonomiska politiken står i centrum. Hinder för en ekonomisk politik med syfte att nå full sysselsättning och en jämnare inkomstfördelning tas upp. Rapporten diskuterar också vägar att förändra världsekonomin och vilka reformer som kan bli mest gynnsamma för löntagarna.

Kan framtidens välfärd finansieras? LO om LU. Långtidsutredningens förslag till åtgärder för finansiering av framtiden välfärdstjänster. Rapporten innehåller också LO-ekonomernas alternativa förslag till finansiering.

Hur ska framtidens välfärd betalas? LO-ekonomerna om långtidsutredningen och finansieringen av framtidens välfärd.

Ohälsans trappa 2004 är en rapport av Sven Nelander och Ingela Goding. Knappast något annat är så viktigt ur välfärdssynpunkt som människors hälsa, och därför är det också alldeles givet att en beskrivning och analys av hälsotillståndet för olika grupper bör ingå som en mycket central del i LOs välfärdsrapportering. Syftet med den här rapporten är att i första hand belysa de klass- och könsmässiga skillnaderna i hälsa, men också så långt möjligt att se vilka skillnader som fi nns mellan födda i Sverige och födda i andra länder. I syftet ingår som en viktig del även att spegla vilka förändringar som har skett. Har hälsotillståndet förbättrats eller försämrats, och hur har skillnaderna mellan olika grupper förändrats?

Landsorganisationens utgångspunkt inför avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden under 2001 är att förhandlingarna ska genomföras som samordnade förbundsförhandlingar. Det främjar våra gemensamma lönepolitiska mål om jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Men det främjar även förutsättningarna för en god reallöneutveckling, tillväxt i ekonomin och därmed allas välfärd.

För femte gången presenterar LO en rapport i serien om maktelitens inkomstutveckling. Vi har tidigare haft fokus på den extrema inkomstökningen för storföretagens VDar. I årets rapport tittar vi närmare på den offentligt anställda och folk- och förtroendevalda eliten - folkhemseliten. Vi följer deras inkomstutveckling från 1950 till inkomståret 2001 och jämför den med industriarbetarens.

De senaste åren har ökad uppmärksamhet riktats mot psykiska och sociala hälsorisker i arbetslivet. Kunskapen har också ökat om sambandet mellan arbetsförhållanden och psykiska besvär, stress och psykosomatiska sjukdomar. LOs bearbetningar av Statiska Centralbyråns undersökningar om arbetsmiljön visar också att en ökning har skett ifråga om förekomst av stress och psykisk påfrestning i arbetet bland LOs yrkesgrupper senare år.

Rapport skriven av Thord Petttersson, Kristina Mårtensson och Per Bardh. 1994 blev Sveriges arbetsmarknad en del av EUs gemensamma arbetsmarknad. Den första maj 2004 utvidgades EU med tio nya medlemsstater. En omfattande arbetskraftsinvandring, men framförallt asyl och anhöriginvandring har gjort den svenska arbetsmarknaden till en av de mest internationaliserade. Varje år kommer också många tusen för att under en begränsad tid vistas i Sverige för att arbeta, oftast mellan 3 och 18 månader. Så har det varit under lång tid. Men det senaste halvåret har inneburit en ökning av tillfällig utländsk arbetskraft i Sverige. Det syns i Migrationsverkets statistik. Men statistiken ger oss inte hela bilden. Den rörlighet vi inte ser i Migrationsverkets siffror är framför allt utländska företag med egen personal, som under en begränsad tid utför arbeten i Sverige. Företagens personal har rätt att arbeta i Sverige under minst tre sammanhängande månader, upp till sex månader under en tolvmånadersperiod, utan att anmäla sin närvaro till svensk myndighet. Samtidigt upplever LOs förbund att den rörlighet som ökat mest är just gästande företag med egen personal. LO har haft en konsekvent hållning avseende utländsk arbetskraft i snart ett hundra år. LO har aldrig varit emot arbetskraftsinvandring. Fackets uppgift är inte att stänga ute någon från arbetsmarknaden. Fackets uppgift är att stärka arbetstagares position, skyddaarbetstagarnas villkor och höja värdet av att vara anställd. Eftersom arbetskraftsinvandring kan vara förenlig med denna strävan behöver fackliga organisationer inte motsätta sig arbetskraftsinvandring. Därför välkomnade LO EUs utvidgning, som ett viktigt steg för fred och samhällelig utveckling, utan att kräva generella övergångsregler.

Rapporten syftar till att sammanfatta och utvärdera aktiviteterna kring LOs sommarkampanj 2004. Rapporten behandlar aktiviteten på Hultsfred, uppsökeriverksamheten i distrikten, kontakterna med telefonjouren och publicitetet i media. Rapporten är skriven av Madelene Bendetcedotter Persson och Johan Ingelskog.

I Norge sker sedan 1997 på initiativ från norska skattemyndigheten ett ”Samarbetsforum” mellan norska skattemyndigheten, LO, näringslivet och Kommunförbundet för att jobba mot svart ekonomi. Arbetet i samarbetsforumet sker både på central- och länsnivå. Det har visat sig att det varit fruktbart att jobba tillsammans mellan myndigheter och organisationer.

LO har för åttonde året i rad haft ett 020-nummer öppet under sommaren dit ungdomar kan ringa och ställa frågor om löner, avtal och annat som har med sommarjobbet att göra. Ute i LO-distrikten har man genomfört uppsökeriverksamhet i det som kallas Facket i sommarland som genomförts i mer än 25 år. Fackets telefonjour har sammanlagt i år haft cirka 3 000 kontakter under sommaren, dår ingår även cirka 400 mejl. Detta är en stor ökning mot tidigare år, förra året hade Fackets telefonjour 2 500 kontakter under sommaren.