LO fakta - alla fakta

Inkomstspridningen i Sverige har ökat sedan början av 1980-talet, ökningstakten steg dock markant år 1997 och inkomstspridningen ökade kraftigt fram till 2000. Samtidigt ökade sysselsättningsgraden kraftigt mellan 1998 och 2000. Enligt standardteori borde det vara tvärtom, en ökande sysselsättningsgrad skulle innebära att fler fick arbeta och därmed att inkomstspridningen minskade. Det vi i denna rapport främst undersöker är hur en stigande sysselsättning kunde vara förenligt med en ökande inkomstspridning. Denna rapport försöker fördjupa kunskapen om vad 1990-talet innebar för fördelningen av inkomster i Sverige och vilka implikationer detta får för förväntningarna om utvecklingen de närmaste åren.

Ibland måste det svåra förklaras enkelt för att experterna ska förstå. Tillväxt handlar inte om magi – det handlar om att öka det producerade värdet genom att arbeta mer eller effektivare. BNP, den totala produktionen, beror på hur många timmar som arbe­tas och vad som produceras under dessa timmar. Det går att öka den totala produktio­nen på två sätt, antingen genom att tillverka för ett högre värde per timma eller genom att arbeta fler timmar. Ett högre värde per arbetad timma kan uppnås antingen genom att man blir bättre på att göra samma sak med samma resurser eller att man byter produktion. Det vill säga antingen ökad produktivitet i samma produktion eller föränd­rad produktionsstruktur. Fler arbetade timmar kan antingen uppnås genom att varje arbetande arbetar fler timmar eller att fler arbetar.

Between 1996 and 2001 employment increased by 276 000 people. The upturn is not eliminated by the increased sick leave. The rise in employment between 1996 and 2001 is reduced by 33 percent if abcense is disregarded and only the number of people actually in work or in holiday is measured. 67 percent of the rise in employment thus corresponds to an increase in the number of people in work (or on scheduled leave).

Hög arbetslöshet kan bero på många saker. Vilken orsak som är den viktiga har betydelse för hur arbetslösheten bäst bekämpas. Konjunkturell arbetslöshet bekämpas bäst genom efterfrågestimulerande ekonomisk politik och genom att till exempel med utbildning förbereda de arbetslösa på konjunkturuppgången. Strukturell arbetslöshet kommer av att arbetskraften inte riktigt passar för de jobb som finns att få. Sådan arbetslöshet kan också bekämpas med utbildningssatsningar. Men om arbetslösheten är strukturell kan man också hävda att de arbetslösa måste bereda sig på större uppoffringar för att få ett jobb. Det kan då handla om att söka arbete mer intensivt och om att acceptera mindre attraktiva jobberbjudanden. Det är i det sammanhanget det brukar hävdas att arbetslöshetsersättningen är för hög.

Syftet med denna skrift är att ge underlag för en diskussion inom fackföreningsrörelsen och det övriga samhället om skattesystemets framtida utveckling. De olika alternativ som presenteras är inte uttryck för LOs precisa uppfattning utan just olika tänkbara alternativ kring vilka debatten kan föras. Avsikten är att stimulera debatten om ett effektivare och rättvisare skattesystem som långsiktigt kan finansiera de offentliga trygghetssystemen och verka tillväxtfrämjande.

All beskattning bör bygga på någon rationell princip. Hur är det med förmögenhetsskatten? Denna undersökning visar att det är få hushåll som är betalar förmögenhetsskatt som inte samtidigt har hög inkomst. Nästan hälften (49 procent) av de som betalar förmögenhetsskatt tillhör den femtedel av befolkningen med högst nettoinkomster och bara 1,6 procent tillhör den femtedel av befolkningen med lägst nettoinkomster. De förmögna är, i mycket stor utsträckning, de som har förmåga att betala skatt med sina inkomster.

LO har intagit en neutral ställning till EMU eftersom LO-kongressens beslut inte kunde uppfyllas. Så beslutet från LOs högsta beslutande organ mellan kongresserna och representantskapet är följande: Att Landsorganisationen ska ställa sig neutral till frågan om Sverige bör ansluta sig till EMUs tredje etapp, den gemensamma valutan. Att ge LOs styrelse i uppdrag att arbeta för en aktivare finanspolitik som bidrar till att trygga hög sysselsättning och stabil välfärd vid ett EMU-medlemskap. Det innebär inte att vi kommer att var passiva. Tvärtom vill LO bidra till debatten och folkbildningen.

Denna rapport handlar om hur stabiliseringspolitiken, enligt LO-ekonomerna, borde se ut vid ett EMU-medlemskap. Det finns tre alternativ för att stabilisera resursutnytt­jandet i ekonomin: penningpolitik, finanspolitik eller variation i arbetslöshet och lönta­garnas inkomster. Ett EMU-medlemskap skulle för Sveriges del innebära att vi inte längre kan stabilisera ekonomin via en nationell penningpolitik. Vid ett EMU-medlemskap kommer den gemensamma penningpolitiken endast att stabilisera Sveri­ges ekonomi när utvecklingen överensstämmer med utvecklingen för genomsnittet i EMU-området. Den gemensamma centralbanken ECB har bara en ränta för hela valutaområdet och måste därför styra efter genomsnittet. ECB kan inte ta hänsyn till utvecklingen i enskilda länder.

Varför har vi skrivit denna rapport? En utlösande faktor var att SCB på försommaren 2002 rapporterade att spridningen i inkoms­ter fortsätter att öka. Ginikoefficienten för disponibel inkomst har ökat från 0,266 år 1999 till 0,298 år 2000. Det är den största årliga ökningen som någonsin uppmätts av SCB. Det fick oss att fundera på vad det är som pågår i Sverige och varför inkomsterna blir allt mer ojämlikt fördelade.

Det här är en berättelse om Sverige och hur det är att leva här. Är det sant att Sverige är fattigt land i periferin av den stora världen? Att få vill leva här. Lever vi i ett helvete som tillintetgör all företagsamhet och förhindrar framgångar inom alla områden? Eller lever vi i ett rosenrött paradis? Den här skriften syftar till att ge en bild av Sverige som kanske kommer att förvåna. Vi har valt att kalla skriften ”Sverige - svartmålat eller rosenrött” för att visa att bilden av Sverige behöver nyanseras.

Finanspolitiken har genom historien varit ett viktigt instrument för de styrande i kontrollen av samhällsekonomin. Gamla tiders kungar beskattade folket för att kunna skapa arméer till sina krig. Sedan 1809 års regeringsform är det endast riksdagen som har rätt att beskatta det svenska folket och det är den som beslutar över hur de insamlade medlen skall användas. Frågan är vilken frihet de har i detta värv? Elementär ekonomisk logik säger att utgifterna måste täckas av intäkter. Även om detta inte görs i nutid skall betalning någon gång ske. Skuldsättning innebär endast en uppskjutning av betalningen.

Denna rapport handlar om arbetsutbudet. Närmare bestämt handlar den om huruvida arbetsmarknadspolitiken har haft någon betydelse för att det efter ett decennium med massarbetslöshet finns människor som vill och kan ta jobben när de kommer och om sjukförsäkringspolitiken kan användas bättre i detta sammanhang.

I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående föräldrar och analyserar dess fördelningseffekter. Vi kallar det vi gör just laborationer, eftersom det inte är fråga om några förslag från vår sida. Analysen möjliggörs genom en omfattande simuleringsmodell1 med gällande regelverk och verkliga uppgifter om ett stort antal individer (som inkomster, skatter och transfereringar) som bas.

Moderaterna vill genomföra omfattande skattesänkningar. Hösten 2001 la de förslag som sträcker sig till statsbudgeten för år 2004 om att sänka skatterna med drygt 80 miljarder kronor netto. Större delen av dessa skatteförslag rör individskatter, vilket är vad vi studerar fördelningseffekterna av i denna rapport.

Vården, skolan och omsorgen är verksamheter som nästan alla i Sverige tycker är oerhört viktiga. Vi väljer att finansiera dessa verksamheter med gemensamma medel för att ingen av ekonomiska skäl ska tvingas avstå från dessa tjänster. Det finns ett starkt stöd för denna modell och för att prioritera dessa verksamheter.

Rapporten diskuterar kring ett antal frågeställningar kring efterfrågan, utbud och matchning av arbetskraft.

LOs yttrande över departementspromemorian Vissa skadeståndsfrågor vid kränkning (DS 2007:10).

Vi har skrivit det förr, men det tål att upprepas, att tandvårdsförsäkringen är en mycket viktig fråga för medlemmarna i LO-förbunden. Fokus har varit att tandvård har blivit för dyrt och att många därmed inte anser sig ha råd med den tandvård de behöver. Det finns en stor oro för allt större klasskillnader i tandhälsa – att man kan se i munnen vilken samhällsklass en person tillhör.

Att delta i facklig utbildning är en möjlighet som alla medlemmar och förtroendevalda har. Ingen medlem ska nekas för att utbildningen inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Den här foldern är till för dig som organiserar fackliga studier och som vill veta mer om funktionsnedsättning och tillgänglighet i facklig utbildning.