LO fakta - alla fakta

Prognosen för de svenska utsläppen av växthusgaser visar att vi sannolikt når etappmålet om fyra procents reduktion till 2010 jämfört med basåret 1990. Samtidigt pekar bedömningarna för ytterligare 10 år framåt mot sådana produktionsökningar - och därmed utsläppsökningar - inom transport-, energi- och industrisektorerna, att vi 2020 endast understiger basårets nivå med ett par procent.

Grundläggande utgångspunkter Ansvarskommittén redovisar en rad utmaningar som den framtida samhälleliga organisationen står inför alltifrån demografiska förändringar och struktureffekter till följd av globalisering till teknikskiften och nya medborgarkrav. För att hanntera dessa utmaningar lyfter kommittén fram faktorer som utvecklingskraft, medskapande, helhetssyn samt minskad sektorisering och tydlig ansvarsfördelning som grundläggande förutsättningar för den framtida samhällsorganisationen.

Den nuvarande strukturen för mervärdesbeskattning inom EU antogs 1992. Medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa en standardskattesats på minst 15 % och får utöver det ha två reducerade skattesatser på lägst 5 %. De reducerade skattesatserna får tillämpas på ett antal utvalda områden som regleras i momsdirektivet.

Promemorian är en uppföljning till förslaget i ”Promemoria om nya skatteregler för pensionsförsäkring” som remitterades i februari. I dag gäller att privat pensionssparande är avdragsgillt för individerna. Enligt samma princip beskattas inte förmånen av tjänstepension förrän den dag tjänstepensionen faller ut. Avdragsrätten regleras på det området genom att ett bruttolöneavdrag görs för utbetalade löner.

Utredningen fick sitt uppdrag den 3 februari 2005. Utredningen fick vidare ett tilläggsdirektiv från den socialdemokratiska regeringen i juni 2006 för att analysera konsekvenser av att frångå principen om att beakta samtliga inkomster vid bedömning av ekonomiskt bistånd till barnfamiljer. Detta gällde bland annat att utröna hur sådana situationer kunde undvikas då höjningar av t ex barnbidrag inte medförde höjda inkomster till familjer med socialbidrag.

Det kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och ungdomsgarantin (UG) avskaffas den 1 december 2007 och då införs programmet Jobbgaranti för unga. En ny lag föreslås därför införas om kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ger dem möjlighet att efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Promemorian föreslår att de personer som har skattepliktig löneförmån i form av hushållstjänster ska få en skattereduktion som uppgår till 50 procent av löneförmånen. Skattereduktionens storlek begränsas till 50 000 kronor. Detta förslag är en utvidgning av ett tidigare förslag av promemorian ”Skattelättnader för hushållstjänster”.

LO har givits möjlighet att yttra sig över promemorian ”Ett förstärkt jobbskatteavdrag”. Den kom till LO den 29 juli 2007 och remissvaret ska vara på Finansdepartementet senast den 20 augusti. LO väljer att endast kommentera promemorians viktigaste förslag; en förstärkning av jobbskatteavdraget samt förslaget om att bortse från sjöinkomstavdraget vid beräkning av jobbskatteavdraget.

I Vårpropositionen aviserade regeringen att fastighetsskatten ska slopas och ersättas med en låg kommunal avgift. I den modell som aviserades var slopandet finansierat fullt ut inom bostadssektorn.

Promemorian föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas helt till 2008 års taxering. Det innebär att förmögenhetsbeskattningen skulle upphöra från den 1 januari 2007. Motivet är att minska kapitalflykten från Sverige och därmed ge positiva effekter på riskkapitalförsörjningen till näringslivet samt att dagens utformning av förmögenhetsskatten är svår att kontrollera och administrativt krånglig.

LO har vid tidigare ställningstaganden framfört vår principiella uppfattning när det gäller gymnasial lärlingsutbildning. Den utgår från att det inte ska vara några större variationer mellan ett yrkesförberedande program och en gymnasial lärlingsutbildning, än längden på det arbetsplatsförlagda lärandet. LO menar att detta måste vara utgångspunkten för att vidhålla en kvalitativt likvärdig utbildning.

Ungdomar är medlemmar i facket i betydligt lägre grad än äldre. Endast 52 procent av arbetarna i åldern 16–24 år är med i facket. Därefter ökar den fackliga organisationsgraden snabbt med stigande ålder och ligger på 84 procent för 30–64-åringarna. Organisationsgraden bland ungdomar har minskat drastiskt de senaste 15 åren. Den så kallade strukturomvandlingen, som innebär att färre arbetar inom industrin där organisationsgraden är högre och fler arbetar inom service- och tjänstesektorn där organisationsgraden är lägre, och kraftigt minskat antal ungdomar med fast anställning förklarar större delen av minskningen.

Promemorian föreslår att dagens socialavgifter på 32,42 procent sänks till 10,21 procent på hushållsnära tjänster. Detta avses omfatta hushållens köp av tjänster som reparation och underhåll av olika fordon (t.ex. bilar, båtar och cyklar), färdiglagad mat (t.ex. restau-rang och catering), övernattningar (t.ex. hotell och camping), taxi, tvätt, skomakare, hår-klippning, kroppsvård (ej sjukvård) samt hundpassning.

Slutrapport av LOs förbundsgemensamma projekt om de yrkesförberedande programmen i gymnasiet.

Människor anser att semester är viktig för välfärd och välbefinnande. LO har under flera år studerat anställdas semestervanor och särskilt granskat hur vanligt det är att man varken har tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under det senaste året. De senaste siffrorna som gäller för år 2006 visar att nästan en femtedel, 18 procent, av LO-medlemmarna varken har tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under föregående år, vilket visar en förbättring mot tidigare år.

Arbetsmarknadens struktur förändras ständigt, vilket innebär att det hela tiden skapas och försvinner jobb. Att arbetsmarknaden omvandlas är inget nytt men frågan många ställer sig om den omvandlingen som sker idag är annorlunda jämfört med tidigare. Många har menat att strukturomvandlingstakten ökat eller att det är en ny form av struktur­omvandling, där det försvinner men inte skapas några nya jobb.

Det senaste året har den svenska samhällsdebatten i stor utsträckning handlat om indivi­dens ansvar för sin frånvaro från arbetsmarknaden på grund av sjukdom eller arbetslös­het. Något förenklat kan den stora skiljelinjen i debatten sägas gå mellan de som anser respektive inte anser att arbetslösheten kan sänkas främst genom att de arbetslösa söker fler jobb och att de flesta frånvarande på grund av ohälsa är frivilligt frånvarande.