Välfärdens finansiering måste säkras
Skattefinansierad vård, skola och omsorg som fördelas efter behov är en viktig del av den svenska modellen. Den är både en förutsättning för att vanligtfolk ska kunna leva goda liv och för att arbetsgivare ska få tillgång till arbetstagare med rätt kompetens som kan kombinera sitt förvärvsarbete medomsorgsansvar.
För att välfärdstjänsterna ska klara av sitt uppdrag krävs att de får tillräcklig finansiering. De finansieras framför allt med kommunalskatter och statsbidrag. Kommunalskatterna ökar när befolkningen växer och får löneökningar, statsbidragen däremot ökar inte alls automatiskt utan kräver politiska beslut. Enligt våra beräkningar krävs 51 miljarder kronor i ytterligare höjda statsbidrag år 2027, jämfört med vad som är beslutat i dag, för att kommunsektorn ska kunna bibehålla 2022 års nivå på välfärden.
Dessutom har kommuner och regioner just nu en extremt pressad ekonomi på grund av den höga inflationen och utformningen i vissa pensionsavtal som innebär att kommuner och regioner behöver göra stora tillfälliga pensionsavsättningar. De stora underskotten i kommunsektorn under 2024 är ett resultat av tillfälliga faktorer som inte speglar sektorns långsiktiga finansieringsutmaning. Dessa underskott behöver hanteras i en särskild ordning med en kombination av tillfälliga statsbidrag eller förändringar i budgetregler.
Välfärdsgapet syns på många sätt
Men dagens nivå på välfärdstjänsterna räcker ju inte! Välfärden dras redan med stora brister:
- Större barngrupper i förskola och på fritidshem.
- En allt snävare tolkning av vad som är en skälig levnadsnivåför en äldre person som behöver omsorg.
- Ingen region i Sverige når upp till Socialstyrelsens riktvärde om att en specialistläkare i primärvården sommest ska ha ansvar för 1 100 invånare.
- Skolan brister i sitt kompensatoriska uppdrag. I årskurs 9 är det mer än fyra gånger vanligare att barn till föräldrarutan högskoleutbildning får betyget F, alltså underkänt, i engelska än barn tillhögskoleutbildade.
- Det ökade antalet som har privata sjukvårdsförsäkringar, 761 000 personer år 2022, är ett symptom på en bristande tilltro till välfärdenoch kan minska viljan att bidra till offentligt finansierad vård.
Det ansträngda läget påverkar också arbetsmiljön och möjligheterna att klara personalförsörjningen i välfärden. Många som arbetar i äldreomsorgen älskar sitt jobb, men allt fler säger att de inte vill jobba kvar.
Höj kvalitén i välfärden
Exakt hur mycket resurser som krävs för att förbättra dagens kvalitet och arbetsmiljö är i slutändan en politisk avvägning, men en sammanvägd expertbedömning pekar mot att en höjning av de årliga resurserna till välfärdstjänsterna med 35 miljarder kronor är nödvändig. Detta ska då läggas till de resurser som krävs för att undvika ytterligare nedskärningar i framtiden.
Rapporten Välfärdsgapet 2023 (pdf)
Rapporten är författad av Ulrika Lorentzi, Johan Enfeldt och Peter Gerlach.
ISBN: 978-91-566-3642-4