Fråga facket Fråga facket

Makteliten – toppnoterar igen

Rapport I denna rapport studeras inkomstutveckling mellan 1950–2016 för en grupp som vi benämnt makteliten – knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden. Syftet är att synliggöra skillnaderna mellan vanliga löntagares och denna elits inkomster. Vår utgångspunkt är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

De historiskt stora inkomstskillnaderna består

Maktelitens genomsnittliga inkomster före skatt motsvarade 18,8 industriarbetarlöner 2016, den största skillnaden som uppmätts sedan undersökningens startår. År 1950, denna undersöknings första år, var maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarande 11,1 industriarbetarlöner. 1980 var skillnaden i inkomster mellan maktelit och industriarbetare som minst, maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarade då 4,9 industriarbetarlöner.

Maktelitens relativa inkomster har ökat stadigt de senaste åren; 2013 motsvarade de i genomsnitt 17,4 industriarbetarlöner, 2014 motsvarade de 18,3 industriarbetarlöner och 2015 motsvarade de 18,7.

Inkomster från kapital och näringsverksamhet

Den inkomst som vi mäter för makteliten är den sammanräknade inkomsten bestående av arbetsinkomst samt inkomster från kapital och näringsverksamhet. År 2016 var den genomsnittliga sammanräknade inkomsten före skatt i makteliten 6,73 miljoner kronor, att jämföra med en genomsnittlig industriarbetarlön på 358 218 kronor. Per månad innebär det en genomsnittlig inkomst i makteliten på 554 969 kronor respektive en genomsnittlig industriarbetarlön på 29 556 kronor.

Årets rapport om maktelitens inkomstutveckling är skriven av Anna Almqvist. Kapitlet 5 är skrivet av Anders Eld, frilansande skribent. Skribenten ansvarar själv för kapitlets innehåll och slutsatser.

Rapporten Makteliten – toppnoterar igen (pdf) 

Se presskonferens i LO Play