Hel- och deltidsanställda
Bland arbetare var 29 procent deltidsanställda. Bland kvinnliga arbetare var dock nästan varannan kvinna, 46 procent, deltidsanställd jämfört med 18 procent av de manliga arbetarna.
Bland tjänstemän var 16 procent deltidsanställda, 22 procent av kvinnorna och nio procent av männen.
Deltid var vanligast bland unga vuxna då 54 procent av arbetarna och 43 procent av tjänstemännen i åldern 16-24 år var deltidsanställda år 2022. I övriga åldrar var andelen deltidsanställda runt 25 procent för arbetare och runt 15 procent för tjänstemän.
Hotell var den sektor där deltidsanställningar var vanligast då hela 75 procent av arbetarna var deltidsanställda i hotellsektorn. Men även i sektorerna restaurang och detaljhandel dominerade deltidsanställningarna då 65 procent av arbetarna var deltidsanställda i dessa sektorer. Även i sektorn sociala tjänster (hemtjänst mm) var över hälften, 51 procent, av arbetarna deltidsanställda.
Minst andel deltidsanställda arbetare var det i sektorerna byggverksamhet, tillverkningsindustri och partihandel där fyra, nio respektive 11 procent av arbetarna var deltidsanställda.
Andelen deltidsanställda har minskat år 2006-2022. Bland samtliga anställda har andelen deltidsanställda minskat från 27 till 21 procent år 2006-2022. Det är dock främst bland tjänstemän som andelen deltidsanställda har minskat, från 23 till 16 procent, men även bland arbetare har andelen deltidsanställda arbetare minskat, från 33 till 29 procent år 2006-2022. För arbetare skedde dock nästan hela minskningen år 2021 i samband med pandemin och troligen kommer nivån snart att studsa tillbaka över 30 procent igen.
Anledningen till deltidsarbete
Av samtliga deltidsanställda arbetare uppgav 32 procent att inte ha fått heltidsarbete som främsta anledning till att de arbetade deltid. Närmast efter kom studier, 30 procent och personliga skäl, 17 procent. Bland tjänstemän var den främsta anledningen till att arbeta deltid personliga skäl, 28 procent, följt av studier och att ta hand om barn, 18 procent vardera.
Arbetstidens förläggning
Arbetare arbetar till stor del alla dygnets timmar sju dagar i veckan medan tjänstemän främst arbetar på kontorstid.
Av samtliga anställda arbetade 63 procent enbart dagtid (06-18) och enbart vardagar, så kallad kontorstid. Bland arbetare var det dock knappt hälften, 48 procent, som arbetade endast dagtid och vardagar jämfört med 71 procent av tjänstemännen år 2022.
Kväll (18-22) arbetade 36 procent av arbetarna någon gång i månaden och 21 procent minst hälften av sina arbetsdagar. Bland tjänstemän var motsvarande andelen 19 respektive sex procent. Natt (22-06) arbetade 16 procent av arbetarna någon gång i månaden och nio procent minst hälften av sina arbetsdagar. Bland tjänstemän sex respektive två procent.
Lördagar och/eller söndagar arbetade 42 procent av arbetarna någon gång i månaden och 30 procent minst hälften av sina arbetsdagar. Bland tjänstemän 20 respektive 11 procent.
År 2008-2022 har arbete på enbart dagtid och vardagar varit i stort sett på samma nivå bland både arbetare och tjänstemän. Bland arbetare har cirka 48 procent arbetade enbart dagtid och vardagar och bland tjänstemän cirka 75 procent, med undantag för år 2022 då andelen minskade till 71 procent, vilket kanske var en följd av hemmajobb under pandemin.
Rapporten Arbetstider år 2023 (pdf)
Rapportförfattare: Mats Larsson, enheten för samhällspolitik, LO
ISBN 978-91-566-3606-6