Publicerad i Aftonbladet 19 juni 2024
Snart väntar semestern för många. Sverige går in i ett sorts stand-byläge efter midsommar och under den välförtjänta ledigheten passar vi på att vila upp oss. Media fylls av semestertips. Biljettklipp, drömstränder, partystäder, gömda oaser och häftiga äventyr. Något att uppleva för alla. Men tipsen speglar inte riktigt verkligheten för hundratusentals svenskar.
I en ny rapport som LO presenterar i dag kan vi visa att så många som hälften av landets arbetare inte åker ens på en veckas semesterresa. Semestern tillbringas på hemmaplan. Arbetare har lägre löner och mindre ekonomiska marginaler. De senaste åren har varit tuffa mot helt vanliga arbetarhushåll. Ökande inflation, elpriser och matpriser har raderat de marginaler som tidigare kunde användas till semesterkassan. 13,5 procent av arbetare uppger nu att de inte har råd att åka på en veckas semester. En ökande siffra. Bland tjänstemän är siffran 3,8 procent.
Arbetare semestrar ofta närmare hemmet. Men att resa bort, även om det är till en camping i Sverige och att äta på restaurang, bada och äta glass, är ytterst en fråga om ekonomi. Minskande ekonomiska marginaler gör att många arbetare måste skära ner på saker som barnens fritidsaktiviteter eller matkostnader för att kunna åka på semester. När arbetare inte åker på semester, gör inte heller deras barn det. Barns uppväxtförhållanden och möjligheter till avkoppling och upplevelser påverkas av föräldrarnas yrken och inkomster, så ska det inte vara. Men det handlar inte bara om pengar. Hur arbetet är utformat skapar också ojämlikheter. Arbetaryrken är ofta fysiskt krävande och ger mindre möjligheter till pauser och återhämtning under arbetsdagen. Fritiden får användas till vila i stället för aktiviteter. Tjänstemannajobb ger anställda oftare möjlighet att ta en paus när de behöver eller dra ner på tempot. Många tjänstemän kan arbeta hemifrån och förlägga arbetet på ett sätt som skapar mindre stress i vardagen, till exempel genom att inte behöva skynda till förskolan i rusningstrafik.
Arbetare har helt enkelt mindre möjligheter att anpassa arbetet efter behov. Det gör att arbetare oftare saknar energi när arbetsdagen är slut. 14 procent av undersköterskorna uppger att de känner sig för trötta eller saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter. Motsvarande siffra för anställda på chefspositioner är tre procent. Arbetare offrar sin fritid och sitt sociala liv för att orka med arbetsdagen. När många andra upplever att mejlen slutar komma och kontoren töms på folk upplever många i stället att arbetsuppgifterna ökar på sommaren. Särskilt inom vård och omsorg har många svårt att ta ut semester under sommarmånaderna på grund av personalbrist och hög arbetsbelastning. Dessa yrkesgrupper, som redan är överrepresenterade bland dem som inte har råd med semester, offrar sin ledighet för att Sverige ska fungera.
För att främja en mer rättvis fördelning av semester och ledighet, och mer jämlik livskvalitet, behöver vi ta nya tag. Däribland en seriös diskussion om arbetstidsförkortning. Kortare arbetsdagar ger fler möjlighet till återhämtning och ork med fritidsaktiviteter.Ett Sverige där alla har rätt, och ork, till semester och fritid. Det är oacceptabelt att arbetare, själva ryggraden i vår ekonomi, inte har samma möjligheter till semester och fritid. Vi får Sverige att fungera, och Sverige ska fungera för oss.
Johan Lindholm, LOs ordförande
Karin Kristensson, LO-ekonom, rapportförfattare