Fråga facket Fråga facket

Rapport: Semestern inte en dröm för alla

En ny rapport från LO visar att möjligheten för arbetare att unna sig resor och avslappning på semestern är betydligt sämre än för tjänstemän. Rapporten konstaterar att det är en effekt av både ekonomiska förutsättningar och arbetsvillkor.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

2022 uppgav endast cirka hälften av arbetarna att de åker på semesterresa minst en vecka, jämfört med 70 procent av tjänstemännen.

13,5 procent av arbetarna uppger att de inte har råd med en veckas semester årligen, medan motsvarande siffra för tjänstemän är 3,8 procent. Denna skillnad har ökat markant de senaste åren.

– Att bara hälften av arbetarna åker på en semesterresa visar på hur ojämlikt Sverige är. Det är arbetare som får Sverige att fungera, och Sverige ska fungera för oss, säger LO:s ordförande Johan Lindholm. 

Ojämlika semester- och fritidsvanor beror inte enbart på löneskillnader. Hur arbetets organiseras innebär  också skilda förutsättningar att ägna sig åt semester- och fritidsaktiviteter.

– Arbetaryrkena är slitigare, man kan inte ta korta pauser, de är mer inflexibla. Det gör att många arbetare tvingas ägna semestern åt att vila istället för att åka till stranden med barnen eller göra en utflykt, säger Johan Lindholm. 

Exempelvis kan 82 procent av undersköterskorna sällan anpassa sin arbetstakt efter behov, jämfört med 42 procent av anställda på chefspositioner. Det ger minskade möjligheter att återhämta sig under arbetsdagen. I stället får ledig tid fungera som tid för vila och återhämtning. 14 procent av undersköterskorna uppger att de känner sig för trötta eller saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter. Motsvarande siffra för chefer är tre procent.

– Den här rapporten ger ytterligare bränsle för vår kamp för arbetstidsförkortning. Vi kan inte ha ett arbetsliv där vanligt folk kommer hem och inte ens orkar ta en fika med kompisen, säger Johan Lindholm.

Rapporten innehåller även siffror om hur ojämlikheten påverkar barns fritidsaktiviteter, exempelvis att 46 procent av barnen med föräldrar med låg inkomst idrottar i en förening, att jämföra med 68 procent att de vars föräldrar har hög inkomst.

– Vi kan inte låta barn drabbas av den politiska oförmågan att bygga ett jämlikt samhälle. Här behövs ett helt batteri med åtgärder för att öka tryggheten och ge alla barn jämlika uppväxtförhållanden, säger Johan Lindholm.