Foto: Lars Forsstedt
Sammanfattning
- Dagens näringspolitik behöver formuleras utifrån den globala ekonomins politiska och ekonomiska förutsättningar. Särskild vikt behöver läggas vid EUs roll och framtida utveckling.
- Växande klyftor och ökad ojämlikhet behöver påverka näringspolitikens målsättningar och politikens utformning.
- Näringspolitiken behöver också hantera digitaliseringen och den fjärde industriella revolutionen innebär stora omställningar och förändringar i såväl arbetslivet som i konsumtions-, distributions- och produktionsprocesserna.
- Vår generation och kommande generationer måste ställa om samhället, ekonomin, konsumtionen och produktionen till klimatneutralitet. Det är en politisk uppgift som också har betydande näringspolitiska dimensioner.
- En stabil ekonomisk politik utan stora kriser och chocker är grunden för ett växande näringsliv.
- Det finns stora och avgörande behov av att investera i vägar, järnvägar och transporter, i digital infrastruktur, hållbar energiförsörjning och bostadsförsörjning. Dessa investeringar är viktiga för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.
- Företagens arbetskrafts- och kompetensförsörjning behöver säkras. Framtidens konkurrens- och utvecklingsmöjligheter är i hög grad kopplade till kompetensutveckling och kontinuerligt livslångt lärande.
- Det finns stora och nödvändiga behov av att investera i vård, skola och omsorg. En fungerande välfärd är en viktig grundförutsättning för ett gott näringslivsklimat.
- Åtgärder behövs för att trygga företagens kapitalförsörjning och fler insatser behövs för att underlätta företagens möjligheter att exportera.
- Forsknings- och innovationspolitiken kan bidra ytterligare till att nya produkter och tjänster utvecklas och att svensk produktion blir del av nya framväxande värdekedjor.
- Effektiva myndigheter och institutioner har stor betydelse för att på ett effektivt sätt möjliggöra ekonomisk aktivitet och upprätthålla en sund konkurrens. Sveriges goda tradition på det här området behöver värnas och utvecklas.
- Den offentliga sektorn påverkar näringslivets utveckling, inte bara genom att reglera marknaden, utan även som ägare av delar av näringslivet och som beställare och kund till detsamma. Genom att utveckla dessa roller kan det offentliga bidra till produktivitetsutveckling och konkurrenskraft i det svenska näringslivet.
- Näringspolitikens roll för att främja ekonomisk utveckling och sysselsättning i hela landet är en central uppgift – inte minst mot bakgrund av de ökade regionala spänningarna som uppstått som en följd av urbaniseringen och globaliseringen.