Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ökar
De senaste sju åren har löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän ökat påtagligt. Startskottet gick år 2016 då staten införde det så kallade lärarlönelyftet vilket medförde att lönerna ökade mer för tjänstemän i offentlig sektor, främst för lärare i grund- och gymnasieskola, än för såväl arbetare som för tjänstemän i privat sektor år 2016-2019.
Därefter tycks lärarlönelyftet klingat av, men år 2020-2022 har lönerna i stället ökat mest för tjänstemän i privat sektor, främst inom it, kommunikation, ekonomi och juridik. Detta har medfört att lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ökat från 48 till 54 procent de senaste sju åren och lönegapet är nu lika stort som på 1930-talet.
Den senaste avtalsperioden gällande år 2020-2022, ökade medellönen för samtliga anställda med 8,1 procent. För arbetare ökade medellönen med 6,7 procent och för tjänstemän med 8,9 procent. I kronor motsvarar det 1 840 kronor för arbetare och 3 670 kronor för tjänstemän.
Reallöner
Reallöner och köpkraft har ökat nästan varje år under 2000-talet. År 2022 blev dock ett rejält undantag då inflationen steg till rekordhöga 8,4 procent samtidigt som medellönen endast ökade med 2,7 procent för arbetare och 3,2 procent för tjänstemän. Detta medförde att reallönen minskade med 5,7 procent för arbetare och 5,2 procent för tjänstemän.
För hela 2000-talet har dock reallönen ökat med 29 procent för arbetare och 44 procent för tjänstemän. I årstakt blir det 1,1 procent per år för arbetare och 1,6 procent per år för tjänstemän år 2000 2022.
Kvinnor och män
Medellönen för kvinnor var 35 300 kronor och för män 39 600 kronor år 2022. Medellönen var alltså 4 300 kronor, eller 12 procent, högre för män än för kvinnor. Bland arbetare var skillnaden 3 700 kronor, 14 procent, och bland tjänstemän 7 900 kronor, 19 procent.
Den senaste avtalsperioden, år 2020-2022, har lönerna dessutom ökat lite mer för män än för kvinnor och lönegapet mellan kvinnor och män ökade med 100 kronor bland arbetare och 400 kronor bland tjänstemän.
För hela 2000-talet har löneskillnaden mellan kvinnor och män dock minskat. Bland samtliga anställda har skillnaden nästan halveras från 23 procent högre medellön för män än för kvinnor år 2000 till 12 procent högre år 2022. Bland arbetare har skillnaden minskat från 16 till 13 procent och bland tjänstemän från 31 till 19 procent.
Lönespridning år 2000-2021
Bland samtliga anställda var den lön som avgränsar de 10 procent anställda med högst lön 113 procent högre än den lön som avgränsar de 10 procent anställda med lägst lön år 2021. Bland arbetare var skillnaden 61 procent och bland tjänstemän 121 procent.
År 2000-2021 har lönespridningen ökat med 10 procent. Bland arbetare har den dock bara ökat med fyra procent och bland tjänstemän har den till och med minskat med en procent.
Att lönespridningen har ökat mindre bland arbetare och tjänstemän var för sig än bland samtliga anställda är främst en effekt av att lönegapet mellan hela gruppen arbetare och hela gruppen tjänstemän har ökat.
Lön efter arbetad tid
En sammanställning av löner och löneutveckling för arbetare efter arbetstid (hel- och deltid) år 2004-2018 visar att lönerna utvecklats likartat för arbetare anställda på hel- eller deltid. Det finns därmed inte belägg för antagande om att lönerna ökat mer för anställda på heltid än för anställda på deltid denna period.
Rapporten är skriven av Mats Larsson, enheten för samhällspolitik, LO.
Rapporten kan beställas från LO-distribution.
ISBN 978-91-566-3616-5