Foto: Lars Forsstedt
Sammanfattning
- Medellönen för samtliga anställda var 33 900 kronor i månaden enligt 2018 års lönestatistik. För arbetare var medellönen 27 000 kronor och för tjänstemän 40 500 kronor. Medellönen var alltså 13 500 kronor, eller 50 procent, högre för tjänstemän än för arbetare.
- De två senaste åren, år 2017-2018, har medellönen för samtliga anställda ökat med 5,2 procent. För arbetare har lönerna ökat med 4,4 procent och för tjänstemän med 5,8 procent. I kronor motsvarar det 1 140 kronor för arbetare och 2 220 kronor för tjänstemän.
- Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har alltså ökat de två senaste åren. Även för hela 2000-talet har lönegapet ökat, från 40 procent högre medellön för tjänstemän än för arbetare år 2000 till 50 procent år 2018. Större delen av perioden har lönegapet dock legat relativt konstant runt 48 procent.
Kvinnor och män
- Medellönen för kvinnor var 31 700 kronor och för män 35 900 kronor år 2018. Medellönen är alltså 4 200 kronor, eller 13 procent, högre för män. Bland arbetare var skillnaden 3 500 kronor, 14 procent, och bland tjänstemän 7 700 kronor, 21 procent.
- Löneskillnaden mellan kvinnor och män har dock minskat i relativt stadig takt på 2000-talet. Men de senaste 10 åren sker utjämningen främst bland tjänstemännen medan den har avstannat bland arbetare. Detta gällde även år 2017-2018 då medellönen bland tjänstemän ökade med 6,4 procent för kvinnor och 5,3 procent för män. Bland arbetare ökade lönen med 4,3 procent för kvinnor och 4,4 procent för män.
Reallöner
Reallönerna har ökat nästan varje år under 2000-talet. Det vill säga att lönerna har ökat mer än vad inflation och konsumentpriser har ökat. För arbetare har reallönen ökat med 30 procent och för tjänstemän med 36 procent år 2000–2018.
Integration bland löntagare
- Lön efter födelseland visar att medellönen för anställda födda i Sverige var 33 600 kronor och för anställda födda i utlandet 29 900 kronor år 2017. Medellönen var därmed 3 800 kronor eller 13 procent högre för anställda födda i Sverige än för födda i utlandet. Denna löneskillnad förklaras dock till stor del av klass och antal år i Sverige.
- Uppdelat på arbetare och tjänstemän så var löneskillnaden mindre. Bland arbetare var medellönen 1 900 kronor, åtta procent, högre för arbetare födda i Sverige än för arbetare födda i utlandet och bland tjänstemän 1 200 kronor, tre procent, högre.
- Fördelning efter klass och kön visar att löneskillnaden efter födelseland var större bland män än bland kvinnor både bland arbetare och tjänstemän.
- Löneskillnaden efter födelseland minskade i takt med antalet år i Sverige som vuxen och det tog i genomsnitt 16 år längre tid i Sverige som vuxen för arbetare födda i utlandet att nå samma medellön som för arbetare födda i Sverige år 2017. Detta kan även ses som ett mått på integration bland löntagare där det över tid skedde en mätbar utjämning och integration. Tiden för denna integration har dock ökat de senaste 12 åren då det år 2005 tog cirka åtta år längre tid för en arbetare född i utlandet att nå samma medellön som för arbetare födda i Sverige medan det år 2017 alltså tog cirka 16 år.
- För tjänstemän tycks det inte finnas något tydligt samband mellan lön och antal år i Sverige. Troligen är utbildning och yrkeserfarenhet från födelselandet mer avgörande för tjänstemännens löner.