En hemmasnickrad lågkonjunktur
Den svaga tillväxten och den ökade arbetslösheten förklaras i huvudsak av svag inhemsk efterfrågan, som till stor del drivs av kraftigt åtstramande penningpolitik kombinerad med en passiv finanspolitik. Tillväxten är dämpad även i vår omvärld, men Sverige sticker ut negativt. Den svenska lågkonjunkturen dämpas till och med av en stark utländsk efterfrågan på svenska varor och tjänster trots det internationella konjunkturläget. Den lågkonjunktur som Sverige nu genomlider är därmed till stor del hemmasnickrad.
Inflationen förväntas fortsätta att falla under 2024 men trots detta är vår prognos att Riksbanken håller kvar styrräntan på omkring fyra procent under en stor del av året. Verkligheten kommer dock sannolikt att tvinga Riksbanken att göra ett betydande policyskifte under 2024 och börja sänka räntan tidigare än banken nu signalerar. Vi tror dock att detta sker först efter att ECB börjat sänka den europeiska styrräntan.
Svensk bostadsproduktion har tvärstannat
Arbetslösheten bland byggnadsarbetare har ökat med 32 procent på ett år. Bostadsbyggandet har under 2023 utvecklats lika svagt som under 1990-tals krisen. Antalet påbörjade nya bostäder 2024 bedöms landa under 20 000, vilket är en minskning med över 70 procent jämfört med toppåret 2021. Krisen i bostadsproduktionen spiller över på andra branscher vars efterfrågan är starkt kopplad till bostadsbyggandet. Stora negativa effekter finns inom exempelvis tillverkning av småhus, fönster och annan träindustri.
Reallöneminskningar på grund av inflationen
Hushållens konsumtion utgör det i särklass största sänket i svensk ekonomi. 2023 års tredje kvartal var det femte på raken med fallande hushållskonsumtion, vilket är värre än under finanskrisen. Inte sedan 1990-talet har vi sett en så långvarig minskning. Trots historiskt hög nominell löneökningstakt i de centrala avtalen kommer den höga inflationen att resultera i kraftiga reallöneminskningar även 2023. Även om konsumtionen förväntas återhämta sig långsamt under 2024, till följd av en successiv stabilisering av räntekvoten samt en viss återhämtning i reallönerna under andra halvåret, blir utvecklingen svag på årsbasis.
Situationen på arbetsmarknaden förvärras av att kommunsektorn kommer att behöva kämpa med stora tillfälliga underskott 2024 vilket redan har resulterat i uppsägningar inom flera regioner.
Rekordhöga företagsvinster
LO-ekonomerna har konsekvent argumenterat för att den nuvarande svenska inflationen inte är efterfrågedriven utan i huvudsak utbudsdriven. Inflationen är en effekt av globala utbudsstörningar, prischocker och krig. Bördan av den utbudsdrivna inflationen har i huvudsak burits av konsumenterna samtidigt som företagens vinster har stigit till rekordnivåer.
En utbudsdriven inflation knäcks inte av en höjd styrränta av den enkla anledningen att varken Riksbanken eller svenska hushåll styr över internationella priser på olja, vete eller gas. Effekterna av räntehöjningarna på den reala ekonomin är däremot omfattande.
Riskerna för att lågkonjunkturen långsiktigt skadar den svenska ekonomin väger nu väsentligt tyngre än riskerna för att prisbildningen långsiktigt rubbas.
Det kommer bli värre innan det blir bättre
De negativa realekonomiska konsekvenserna av Riksbankens onödigt strama penningpolitik har ännu inte fått fullt genomslag. Det kommer bli värre innan det blir bättre. LO-ekonomerna anser att en snabb omsvängning mot en mindre åtstramande penningpolitik är nödvändig. Även om Riksbanken skulle vända sin penningpolitik snabbare än vad vi bedömer i vår prognos så kommer tidigare räntebeslut fortsätta att orsaka stor skada i den reala ekonomin.
Ekonomiska utsikter hösten 2023 (pdf)
ISBN 978-91-566-3643-1