Sammanfattning
Hel- och deltidsanställda
Av samtliga 4,4 miljoner anställda var drygt en miljon, 23 procent, deltidsanställda år 2020. Skillnaden var dock stor mellan arbetare och tjänstemän och mellan kvinnor och män. Bland arbetare var 33 procent deltidsanställda. Bland kvinnliga arbetare var dock varannan kvinna, 50 procent, deltidsanställd jämfört med 18 procent av de manliga arbetarna. Bland tjänstemän var 19 procent deltidsanställda, 25 procent av kvinnorna och 11 procent av männen.
Deltid var vanligast bland unga vuxna då 54 procent av arbetarna och 48 procent av tjänstemännen i åldern 16-24 år var deltidsanställda år 2020. I övriga åldrar var andelen deltidsanställda runt 30 procent
för arbetare och runt 18 procent för tjänstemän.
Detaljhandeln var den sektor där deltidsanställningar var vanligast då hela 66 procent av arbetarna var deltidsanställda i detaljhandeln. Även i sektorerna Restaurang, Sociala tjänster (hemtjänst mm),
Hotell samt Vård och omsorg var mer än hälften, 52-60 procent, av arbetarna deltidsanställda.
Minst andel deltidsanställda arbetare var det i sektorerna Byggverksamhet, Tillverkningsindustri och Partihandel, fyra, tio respektive 14 procent.
Andelen deltidsanställda har minskat år 2006-2020. Bland samtliga anställda har andelen deltidsanställda minskat från 27 till 23 procent år 2006-2020. Det är dock främst bland tjänstemän som andelen deltidsanställda har minskat, från 23 till 19 procent, medan andelen deltidsanställda arbetare minskat marginellt, från 33 till 32 procent år 2006-2020.
Andelen deltidsanställda har minskat påtagligt bland kvinnor medan den har ökat bland män. Bland samtliga anställda har andelen deltidsanställda kvinnor minskat från 42 till 33 procent medan andelen deltidsanställda män ökat från 12 till 14 procent år 2006-2020. Skillnaden mellan kvinnor och män har därmed minskat från 30 till 19 procentenheter.
Utjämningen mellan könen har skett i ungefär samma utsträckning bland såväl arbetare som tjänstemän. Bland arbetare har andelen deltidsanställda kvinnor minskat från 56 till 50 procent medan andelen deltidsanställda män ökat från 14 till 18 procent år 2006-2020. Bland tjänstemän har andelen deltidsanställda kvinnor minskat från 32 till 25 procent medan andelen deltidsanställda män ökat från 10 till 11 procent år 2006-2020.
Procent deltid
De senaste åren har deltiderna i genomsnitt blivit längre och en allt större andel av de deltidsanställda arbetar högre procent deltid. Detta gäller främst tjänstemän men till viss del även arbetare. För arbetare har dock andelen ”uppgift saknas” på frågan om procent deltid ökat vilket kan vara ett tecken på att allt fler arbetare har osäkra arbetstider.
Bland samtliga deltidsanställda har andelen med 1-79 procent deltid minskat med 15 procentenheter, från 57 till 42 procent, medan andelen med 80-99 procent deltid har ökat med sex procentenheter, från 25 till 31 procent år 2006-2020. Även ”uppgift saknas” har ökat med nio procentenheter, från 18 till 27.
Bland arbetare har andelen med 1-79 procent deltid minskat från 57 till 42 procent medan andelen med 80-99 procent deltid har ökat från 21 till 23 procent. Ännu mer har dock ”uppgift saknas” ökat, från 22 till 35 procent år 2006-2020.
Anledningen till deltidsarbete
De vanligaste anledningarna till att arbeta deltid var att heltidsarbete saknades, studier och vård av barn/vuxen. Bland arbetare uppgav 29 procent av de deltidsanställda att heltidsarbete saknas som den främsta anledningen till att de arbetade deltid. Närmast därefter kom studier med 19 procent, egen sjukdom åtta procent och vård av barn/vuxen med fem procent.
Bland tjänstemän var vård av barn/vuxen den främsta anledningen till att arbeta deltid, 24 procent, närmast följd av studier, 17 procent, och heltidsarbete saknas, 12 procent.
Arbetstidens förläggning
Arbetare arbetar till stor del alla dygnets timmar sju dagar i veckan medan tjänstemän främst arbetar på kontorstid.
Av samtliga anställda arbetade 65 procent enbart dagtid (06-18) och enbart vardagar, så kallad kontorstid. Bland arbetare var det dock knappt hälften, 48 procent, som arbetade endast dagtid och vardagar jämfört med 75 procent av tjänstemännen år 2020.
- Kväll (18-22) arbetade 40 procent av arbetarna någon gång i månaden och 25 procent minst hälften av sina arbetsdagar. Bland tjänstemän var det 19 respektive sju procent.
- Natt (22-06) arbetade 19 procent av arbetarna någon gång i månaden och 10 procent minst hälften av sina arbetsdagar. Bland tjänstemän var det sju respektive två procent.
- Lördagar och/eller söndagar) arbetade 46 procent av arbetarna någon gång i månaden och 28 procent minst hälften av sina arbetsdagar. Bland tjänstemän var det 21 respektive sju procent.
År 2008-2020 har arbete på enbart dagtid och vardagar varit i stort sett på samma nivå bland både arbetare och tjänstemän. Bland arbetare var det 48 procent som arbetade enbart dagtid och vardagar såväl år 2008 som år 2020. Bland tjänstemän har andelen som arbetar enbart dagtid och vardagar dock minskat något, från 77 till 75 procent år 2008-2020.